(En svakhet ved boken er nok at han leser mye ut av enkeltdata og i det hele tatt påstår mye, og ikke alltid viser hvorfor noe han mener er dårlig, er dårlig. På den annen side slår han forfriskende nok til alle kanter: Ikke bare Heinlein, men også Le Guin får sitt pass påskrevet, og han har mye å si også om forskjellige former for ”radikal” SF.)

Ellers snublet jeg over Disch første gang i et Interzone på 80-tallet, der han, tja, hva skal man kalle det, ikke så mye omtalte som begravde Whitley Striebers bortført av UFO-bok Communion. Jeg har sjelden lest noe så morsomt.

PC

Själv har jag börjat läsa om hans utsökta, elegiska roman On Wings of Song, den mest livsbejakande av hans längre sf-verk även om den trots allt slutar med att huvudpersonen blir dödad. Men sån var nu en gång Disch.

Och som en ringa men dock hyllningsgärd kommer Nova Science Ficdtion nr 17 ? som därmed också gör sitt första avsteg från att enbart innehålla sf ? att publicera hans ironiska och mångbottnade vuxensaga ”Den modiga lilla brödrosten”, vars textversion är rätt avsevärt mycket mer mångbottnad än den tecknade filmatiseringen. Andra noveller av Disch hoppas jag kunna publicera i senare nummer, bland annat sedan rättighetsproblematiken har löst sig; den här texten hade jag överenskommit med Tom personligen om att få publicera på svenska för rätt många år sedan.

Och den är faktiskt, om uttrycket ursäktas, ett typiskt genialt mästerverk. Som den likaså döde vännen Torkel Franzén brukade uttrycka saken.