Kommentarer till Lesbisk fantasy

Av: Johan J.

Johan J. — Tue, 09 Dec 2008 09:51:50 +0000

Namn som nämndes när jag ställde frågan om fantasy med lesbiska huvudpersoner på en mailinglista, förresten: Jacqueline Carey (Kushiel's Legacy), Nalo Hopkinson, Tanya Huff, Ursula Le Guin. Länkar: Lambada Sci-Fi Recommended Reading GLBT Fantasy Fiction Resources Feminist SFF & Utopia: Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender SF

Av: Johan J.

Johan J. — Tue, 09 Dec 2008 09:40:23 +0000

Jag nämner några av de jag har tyckt bäst om som jag har läst de senaste åren i inlägget ovan. Hal Duncans Vellum och Ink är intressant och välskrivna ? inte perfekta och med tydliga brister, men de är så ambitiösa och roliga att läsa att jag fortfarande tycker väldigt mycket om dem. Rekommenderas. Huvudpersonerna i Ellen Kushners böcker är väl egentligen bisexuella, men i såväl Swordspoint som The Fall of the Kings så cirklar berättelsen kring två kärlekshistorier mellan män, och den i Swordspoint finns med som en viktig bakgrund i The Privilege of the Sword också. Kortare recensioner länkade till i inlägget. Geoff Rymans Was är ett annat exempel.

Av: Dr M

Dr M — Tue, 09 Dec 2008 09:30:34 +0000

Det leder mig i så fall naturligtvis omedelbart att fråga efter exempel på denna bra fantasy med homosexuella, manliga huvudpersoner. Jag kan nämligen inte komma på någon, vare sig bland böcker jag läst, eller bland sådana jag känner till men inte har läst, så nu blir jag nyfiken på vad jag har missat.

Av: Johan J.

Johan J. — Sun, 07 Dec 2008 20:03:31 +0000

Fast det som fick mig att fundera var just att jag inte hade ett dugg svårt att räkna upp bra fantasy jag har läst och uppskattat på sistone med homosexuella manliga huvudpersoner; kvinnliga var mycket knepigare.

Annars blir det säkerligen ofta så att om man inte har ett specifikt syfte med det, så låter man sin huvudperson vara heterosexuell. Enklast så, för att hålla läsarens fokus på någonting annat än sexualiteten.

Av: Dr M

Dr M — Sun, 07 Dec 2008 16:59:11 +0000

Min hypotes: Kan det inte vara så att öppet och uttalat homosexuella huvudpersoner (manliga såväl som kvinnliga — jag har lika svårt att komma på exempel på uttalad manlig homosexualitet som kvinnlig) är få just därför att huvudpersonens sexualitet då kommer i vägen för allt annat? Om en bok har en homosexuell huvudperson är det nog lätt att homosexualiteten och brytandet mot heteronormativiteten ses som bokens huvudpoäng. Kommer läsarna att överhuvudtaget att se förbi det antiheteronormativa budskapet? Om jag hade ett uppslag till en historia jag ville berätta, där huvudpersonens romantiska liv inte är huvudpoängen, så skulle det ligga nära till hands att låta huvudpersonen vara heterosexuell enbart därför då är chansen större att boken blir läst, förstådd och uppskattad för den historia jag ville berätta, inte för huvudpersonens sexuella läggning. Man kan naturligtvis tycka att detta är en trist konsekvens av samhällets allmänna heteronormativitet, men även en författare verkar ju i verkligheten.

Av: Magnus Edlund

Magnus Edlund — Sun, 07 Dec 2008 12:16:58 +0000

I Mercedes Lackeys ”Valdemar”-böcker så är huvudpersonerna nästan alltid gay eller bi.