<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Forrest J Ackerman död</title>
	<atom:link href="http://vetsaga.se/a/?feed=rss2&#038;p=221" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://vetsaga.se/a/?p=221</link>
	<description>Science fiction och fantasy</description>
	<lastBuildDate>Sun, 28 Jan 2024 09:57:03 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6.1</generator>
	<item>
		<title>Av: H G Bryggener</title>
		<link>http://vetsaga.se/a/?p=221&#038;cpage=1#comment-839</link>
		<dc:creator>H G Bryggener</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Dec 2008 02:54:58 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://vetsaga.se/a/?p=221#comment-839</guid>
		<description><![CDATA[PS: jag hade äran och nöjet att under Mr. Ackermans Sverigevistelse som John Henri pratar om, vara Ackermann&#039;s personlige guide och visa honom till bl a Filminstitutet, Filmbolag mm, vilket gjorde att Forry kunde vända hemåt med stora kassar med filmbilder från olika monsterfilmer. 
Han tyckte för övrigt väldigt mycket om ACO:s mintkola, och jag såg till att han alltid hade ett stort förråd av sådana!
Och sådan föredrar jag att minnas FJA; i en limousine, ätande mintkola och berättandes anekdoter jag minns än idag. Eller i telefon, under våra ändlösa nätter då vi pratade - skräck. Han var ofta glad att få vara ensam med en eller ett litet fåtal personer, och den skrikiga ligisthord som utgjorde svensk fandom passade honom inte. Inte mig heller. Så vi drog därifrån.

Sista samtalet var över telefon, och Forry låg på sjukhus. &quot;Oh, my dear, dear friend...!&quot; sade han, och upprepade
det ett par gånger. Hans sista fråga var vad HAN kunde göra för MIG! Han hade gjort mer än nog. Han inspirerade och stöttade mig och otaliga andra i alla dessa år. May he rest in peace, and see things he never believed in.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>PS: jag hade äran och nöjet att under Mr. Ackermans Sverigevistelse som John Henri pratar om, vara Ackermann&#8217;s personlige guide och visa honom till bl a Filminstitutet, Filmbolag mm, vilket gjorde att Forry kunde vända hemåt med stora kassar med filmbilder från olika monsterfilmer.<br />
Han tyckte för övrigt väldigt mycket om ACO:s mintkola, och jag såg till att han alltid hade ett stort förråd av sådana!<br />
Och sådan föredrar jag att minnas FJA; i en limousine, ätande mintkola och berättandes anekdoter jag minns än idag. Eller i telefon, under våra ändlösa nätter då vi pratade &#8211; skräck. Han var ofta glad att få vara ensam med en eller ett litet fåtal personer, och den skrikiga ligisthord som utgjorde svensk fandom passade honom inte. Inte mig heller. Så vi drog därifrån.</p>
<p>Sista samtalet var över telefon, och Forry låg på sjukhus. &#8221;Oh, my dear, dear friend&#8230;!&#8221; sade han, och upprepade<br />
det ett par gånger. Hans sista fråga var vad HAN kunde göra för MIG! Han hade gjort mer än nog. Han inspirerade och stöttade mig och otaliga andra i alla dessa år. May he rest in peace, and see things he never believed in.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: H G Bryggener</title>
		<link>http://vetsaga.se/a/?p=221&#038;cpage=1#comment-838</link>
		<dc:creator>H G Bryggener</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Dec 2008 02:42:10 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://vetsaga.se/a/?p=221#comment-838</guid>
		<description><![CDATA[Forrest J ackermans död är en svår personlig förlust. Hur han uppfattats i scienefiction-kretsar må variera - jag gillar inte science-ficton kretsarna, så...
   Men jag känner igen en person med stort hjärta och sinne för humor. Och detta var Forry för mig. Mitt första nummer av Famous Monsters of Filmland kom jag över 1971, det ledde i sinom tid till brev- och telefonkontakter
som varade i alla dessa år. Jag kommer att minnas min vän med sorg och glädje. Med stor tacksamhet. So long, Forry. See you soon, I guess.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Forrest J ackermans död är en svår personlig förlust. Hur han uppfattats i scienefiction-kretsar må variera &#8211; jag gillar inte science-ficton kretsarna, så&#8230;<br />
   Men jag känner igen en person med stort hjärta och sinne för humor. Och detta var Forry för mig. Mitt första nummer av Famous Monsters of Filmland kom jag över 1971, det ledde i sinom tid till brev- och telefonkontakter<br />
som varade i alla dessa år. Jag kommer att minnas min vän med sorg och glädje. Med stor tacksamhet. So long, Forry. See you soon, I guess.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
