Ampersand

Steven Ekholm har recenserat Jorun Modéns Samael i Dagens Nyheter. Om recensionen i stort finns det inte så mycket att klaga på, men att Modén har skrivit en ovanligt ambitiös fantasyroman på svenska – och ovanligt nog för en mer vuxen publik i stället för den tryggare mellanåldersfantasyn känns som ett trist och onödig inslag. Inte för att Ekholm är ensam om att skriva så, utan just för att det skulle vara ovanligt befriande om han inte hade gjort det. Skall man se det bara till den svenska fantasyn skrivs det för all del så lite läsvärd sådan att man ibland kan vilja hänga ett ovanligt på i princip varje bok som förlagen ger ut av den anledningen, men det hindrar varken ambitiösa verk eller sådan för vuxen publik och faktum är att den svenska fantastiken alltid finns där med nya böcker om man bara letar efter den. Bortom författarens nationalitet finns det sedan gott om ambitiös fantasy för en vuxen publik, även översatt till svenska. Det är naturligtvis alltid trevligt med bra böcker och som recensent vill man gärna framhäva det som gör just den här boken bättre än andra man skulle kunna läsa, men någon gång skulle det vara kul att se fantasy som är bra, ambitiös, vuxen eller vad det än kan vara för positivt omdöme behandlas som någonting som inte är ett undantag. Det finns mängder med dålig fantasy. Det finns också väldigt mycket bra fantasy. Sluta bli så förvånade över det i varannan positiv recension.

Mer om fantasy, böcker, recensioner, samael