Ampersand

Jorden cirklar kring solen. Planetens lutning innebär att olika platser får en varierande mängd sol, och därmed en varierande mängd värme, under den tid det tar att fullborda ett sådant varv. I ett samhälle där de flesta människor levde i direkt kontakt med marken och den mat de skulle äta spelade det här en enorm roll: i och med vårens ankomst föds livet på nytt och tillåter i sin tur dem att leva ännu ett år. Men våra liv börjar inte om i och med det datum, en bit in i vintern, då vi har bestämt oss för att ett år går över i ett annat. Vi lämnar inte mycket bakom oss med det nya året; vi är samma personer den förste januari som dagen innan. Vi läser ungefär samma böcker på ungefär samma sätt. Utveckling är glidande. Bokslut över läsningen skulle lika gärna kunde föras varje fjortonde mars, varje gång vi köpt en ny bokhylla, varje gång en padda hoppat på vägen framför oss. Likväl är det väl just därför ett lika gott tillfälle som något.

Jag har läst hemskt lite nyutkommen science fiction och fantasy över huvud taget under det gångna året. Inte för att jag har exakt koll på vad jag har läst; en del jag läste under förra vintern och våren känns så avlägset att jag säkert fått för mig att ett gäng titlar jag läst under året hör till 2007. De två science fiction-böcker som omedelbart slår mig när jag funderar över för min personliga del trevliga bekantskaper är Maureen McHughs China Mountain Zhang och Dan Simmons Hyperion, båda med några år på nacken. När jag kortfattat skulle ge en lista juklappstips för ett litet tag sedan skrev jag så här om dem:

Hyperion av Dan Simmons. ”The Canterbury Tales i rymden”, ungefär. En samling fascinerande och välberättade levnadsöden sammankopplade av en minst lika fascinerande och välberättad ramberättelse. Spännande, en smula skrämmande, intelligent och välskriven bok som många har läst men ännu fler borde läsa.

China Mountain Zhang av Maureen McHugh. En science fiction-roman som inte handlar så mycket om att förändra världen, som de ofta gör, som att förändra sitt eget liv. En bok som förvisso beskriver en värld, men där det så tydligt inte är världen som är poängen, utan de personer ? trycksvärta på papper, men ändå så levande ? som befolkar den.

Jag har läst en hel del trevliga saker under året ? River of Gods är ett annat exempel som slår mig när jag sneglar mot fantastikbokhyllorna och får syn på den gulröda ryggen ? och ovanligt få böcker jag inte har tyckt om (förmodligen mycket beroende på att jag har slutat ta emot recensionsexemplar och läsa böcker i syftet att recensera dem och hålla tummarna för att de är bra trots att jag egentligen misstänker att de inte är det, och då fungerar mina sorteringsmekanismer ganska väl), men det har ändå varit väldigt ont om sådana riktigt fantastiska, lysande, omskakande litterära upplevelser, oavsett om vi talar om fantastik eller inte, skönlitteratur eller facklitteratur. Får hoppas på fler sådana under det kommande året.

Mer om science fiction, böcker, läsning, litteratur, nyår