Fördomar om science fiction
Terra Hexa-serien som ges ut på Wela är inriktad till ungdomar, hur är det annorlunda att skriva till en yngre publik, SF kan fördomsfullt ses som väldigt akademisk litteratur?
Stefan Hedström i intervju med A.R. Yngve i Tidningen Kulturen. Jag vill ha mer fördomar om science fiction som akademisk litteratur. Färre om sf som rymdaction med stora vapen och slemmiga utomjordingar, som väl ligger bakom det som Yngve säger om Kobras fullständigt sanslöst idiotiska kulturjournalistik och Richard Morgan.
Som svensk fantastikförfattare har man lärt sig att sänka förväntningarna så fort typiska svenska kulturjournalister öppnar käften om SF. Till exempel: För några år sedan intervjuades den framgångsrike brittiske SF-författaren Richard Morgan för SVT:s kulturprogram Kobra. Men så fort Morgan råkade tala om rymdvarelser, målade programmets videografiker plötsligt gröna antenner och ett par extra ögon över Morgans ansikte. Gröna! Antenner! Inslaget kompletterades med bilder från den gamla TV-serien Star Trek och femtiotalsfilmen Rymdinvasion i Lappland. Det hela var en pinsam uppvisning i okunnighet och fördomar, och direkt nedlåtande mot Richard Morgan.
Mer om science fiction, journalistik, litteratur, fördomar, böcker
A.R.Yngve skrev:
En sak jag nämnde i intervjusvaren, men som inte kom med i den färdiga intervjun:
Svensk SF finns och har funnits länge, men ”väktarna” av den officiella svenska kulturen försöker låtsas som om den inte existerar eller är irrelevant. Problemet är perception: hur verkligheten uppfattas och tolkas.
Det är ju slående att nästan varje erkänd svensk författare (t.ex. Jan Guillou, Per Wahlöö, Ivar-Lo Johanson, Harry Martinson etc.) har skrivit åtminstone en SF-roman ? men detta nämns praktiskt taget aldrig i någon officiell litteraturdebatt!
Skriven 14/12 2008 klockan 01:09 ¶