Fantasy och ungdomsböcker

Fanspan skriver om hur Lord of the Rings som en parentes blivit en del av debatten kring den svenska romankonsten. I en något malplacerad utvikning i en debattartikel jag annars i stort håller med om konstaterar Daniel Sjölin att den svenske statsministern har (om han nu verkligen har det?) en barnbok som favoritbok: Sagan om Ringen. Tycka vad man vill om Lord of the Rings ? själv har jag aldrig tillhört dess främsta anhängare ? men barnbok kan den knappast kallas annat än, som Fanspan noterar, pejorativt tillmäle. Varken brott mot omvärldens realism eller upplevda litterära brister är någonting som gör en roman till en barnbok. Det är nedlåtande mot både den aktuella romanen och barnböcker, som också kräver sitt hantverk, överlag. Framför allt är det felaktigt.

Samtidigt skriver Kajsa Öberg-Lindsten i en artikel (eller kanske en rad bokanmälningar) i Göteborgs-Posten om den konservativa och pojkbeströdda fantasyn med utgångspunkt i ett fåtal nyöversatta (eller -skrivna) ungdomsfantasyböcker. Hon har poänger, men de drunknar i hennes tröttsamma generaliseringar om genren som helhet utifrån en handfull ungdomsböcker.

Se även tidigare kommentarer på Ampersand och Fanspan.

Mer om , , ,

Kommentarer

  1. Johan Anglemark skrev:

    I Harry Pottersuccéns spÃ¥r hÃ¥ller fantasy att i Sverige helt motas in i barnfÃ¥llan. Det gör mig lite bekymrad för vuxenfantasyns framtid i Sverige. Om man bara hade oändligt med pengar och ett välrenommerat förlag bakom sig, dÃ¥ skulle här översättas och sprutas ut Ellen Kushner, Peter Beagle, John Crowley…

  2. Sten During skrev:

    Jisses liv.

    Nåväl, vuxenfantasy finns ju onekligen i ett tämligen brett utbud i originalspråk här i Sverige. Synd bara på svenska originaltitlar.

  3. Johan J. skrev:

    Först blev jag rätt förvirrad, men med vuxenfantasy på originalspråk så menar du tillgängligheten till böcker på engelska, va? Jo, den lär förhoppningsvis inte påverkas i någon nämnvärd utsträckning. Utrymmet för svenska fantasyromaner är ett mycket större problem i det här sammanhanget.

  4. Sten During skrev:

    Jag måste erkänna att jag inte kan se hur det skulle kunna bli ett större problem.

    Hur kan det bli mycket värre än katastrofalt?

    Svensk romanfantasy är väl så nära utdöd som den kan bli när det gäller publiceringsvolymer. Att litteraturkritiker sedan knappt öppnar den fantasy de ska till att såga gör i och för sig inte saken bättre, men det torde knappast vara skälet till att utländsk (läs engelsspråkiga original) säljer bättre i Sverige än vår egen produktion.

  5. A.R.Yngve skrev:

    FÃ¥r jag inflika att det finns bra svensk (och ny) fantasylitteratur för vuxna läsare som utkommer pÃ¥ lilla Wela Förlag? Till exempel Jorun Modéns SAMAEL…

    Skall finnas på varje välsorterat svenskt bibliotek (tror jag).

    Jag har planer pÃ¥ att skriva en “riktig” fantasyroman pÃ¥ svenska, men vi fÃ¥r se hur det blir med den saken…
    ;)

  6. Johan J. skrev:

    Åh, jämför svensk fantasy med svensk science fiction och den kommer att se ut att spritta av liv.

  7. Sten During skrev:

    Joo, i och för sig, fast nu var jag ju inte direkt ute och försökte gradera självdöd boskap :D

    Men visst, du har rätt i att svensk fantasy har tillräckligt mycket mer likmask i sig för att kadavret synligen skall röra sig mer.

  8. Johan J. skrev:

    Och under vilken period var den sÃ¥ fruktansvärt mycket mer levande (sÃ¥ att den har kunnat dö) …?

  9. Hans Persson skrev:

    I sammanhanget är det värt att notera dagens recension i DN (av Steven Ekholm) av Ursula K. Le Guins Gåvor. Den är översvallande positiv, och det nämns inte någonstans i recensionen att det skulle vara fråga om barn- eller ungdomslitteratur. Jag har inte läst boken själv och kan inte uttala mig om vilken målgruppen är, men jag kan däremot notera att den svenska utgåvan kommer från Rabén och Sjögren.

  10. Sten During skrev:

    *grin*, Johan. Bra replikerat ;)

    Nu hade väl SF en period där den var lika stor (eller liten om vi skall vara ärliga) som utomlands.

    Vad gäller svensk vuxenfantasy så är jag böjd att hålla med dig om att den litterära motsvarigheten till Frankenstein ännu inte satt elektroderna till liket och låtit åskan slå ned.

  11. Hans Persson skrev:

    “Storhetstiden” för svensk science fiction mÃ¥ste väl ha varit när Sam J. Lundwall och Bertil MÃ¥rtensson var aktiva. Och Olof Möller, dÃ¥…

    Samtidigt publicerades även en hel del översatt sf, så för genren i allmänhet var det en bra tid, även om det mesta av materialet var översatt.

  12. Johan J. skrev:

    Jo, fast jag pratade inte om science fiction, som definitivt haft bättre tider i Sverige. Svensk vuxenfantasy har aldrig varit någon livaktig litterär art.

Skriv en kommentar

Din e-mailadress kommer aldrig att synas.