Ampersand

Nova science fiction nr. 18/19 innehåller en rad kompetent skrivna och inte ointressanta noveller, som jag läser och tycker om men som inte riktigt förmår engagera mig. Som Joyce Carol Oates ”EDickinsonRepliLyx” (”EDickinsonRepli-Luxe”, översättning John-Henri Holmberg). Eller Mike Resnicks ”En fulländad morgon, med sjakaler” och ”Kirinyaga” (”One Perfect Morning, With Jackals” respektive ”Kirinyaga”, översättning John-Henri Holmberg), som inleder en svit noveller som kommer att publiceras i tidskriften i framtiden.

Och så innehåller den Jennifer Pellands ”Den fångna flickan” (”Captive Girl”, översättning Ylva Spångberg). Jag läser den. Hittar den publicerad på engelska på nätet; läser igenom den igen för att läsa den på originalspråk. Beställer Unwelcome Bodies, den novellsamling som är Pellands hittills enda utgivna bok.

Det är inte någon perfekt novell ? det är inledningsvis som den är som bäst, kanske den första halvan. Men resten håller också. Det är en stark, lätt obehaglig, skildring av isolation, utsatthet, ensamhet, viljestyrka och kärlek. Det är definitivt en av de science fiction-noveller som har berört mig mest.

Det är en av novelltidskriftens styrkor: att presentera författarskap och göra dem till någonting mer än namn som fladdrar förbi och inte riktigt förmår fånga ens uppmärksamhet. Att få en att upptäcka sådant man annars inte hade läst.

Mer om Nova science fiction kan du läsa här. Sidan är något ouppdaterad ? sedan nummer sexton har såväl sjutton som det nu senaste dubbelnumret kommit ut ? men prenumerationsinformationen stämmer fortfarande.

”Captive Girl” läser du här eller här.

Mer om science fiction, noveller, tidskrifter, litteratur