Stella – sf-tidskrift eller bluff?

Hans Persson

Under ett flertal år har jag försökt samla på mig en komplett samling av de svenska sf-magasin som utgetts. Vad som är ett sf-magasin är naturligtvis en definitionsfråga, men för de någorlunda moderna tidskrifterna är det rätt tydligt. I modern tid har utgetts Jules Verne-Magasinet (1940-1947, 1969-nutid), Häpna! (1954-1966), Galaxy (1958-1960), Nova SF (1982-1987, 2004-nutid), Magasin Aniara (1994-1995). Så långt är det enkelt. Dessutom finns Otto Witts Hugin (1916-1920) som med lite god vilja kan räknas som en sf-tidskrift (lite generös får man vara, om inte annat för att beteckningen sf inte var uppfunnen när Hugin utgavs). Den är även den enda av tidskrifterna som jag ännu inte lyckats skaffa mig en komplett samling av. Trodde jag.

När jag höll på och letade uppgifter hittade jag några små notiser om en ännu tidigare tidskrift vid namn Stella. Det äldsta omnämnandet jag hittat är i Sam J. Lundwall: Science Fiction: An Illustrated History (Grosset & Dunlap, 1977).

Amazing Stories was by no means the first science fiction magazine, and far from the best published so far. European science fiction magazines like Stella, Hugin, and Der Orchideengarten had been catering for science fiction readers since the early 1880s, and a number of magazines like the British Pearson’s Magazine, the French La science et la vie, Journal des voyages and Travers le Monde, and the Russian Priroda i lyudi, were sometimes indistinguishable from science fiction magazines. (s. 187)

Nästa omnämnande kommer i artikeln ”Adventures in the Pulp Jungle” (s. 5-16) i Foundation 34, Autumn 1985. där Lundwall diskuterar tidiga sf-magasin (före Amazing Stories) i allmänhet, och helst från andra länder än USA.

The earliest truly modern sf magazine I know about myself is one published in my native country, the magazine Stella, published from April, 1886 through August, 1888. Supposedly a monthly magazine and a sort of supplement to a popular Swedish weekly, Svenska Familj-Journalen Svea, it only managed four issues before it folded, however, so it would appear it was way before its time. It published most of the leading European sf authors of the time, however, including Kurd Lasswitz, E. T. A. Hoffmann, Claes Lundin, Achim von Arnim and Jules Verne. Evidently it never became very popular, though, and thus remains an interesting footnote in the history of sf magazines. (s. 6)

Två nummer senare, i Foundation 36, Summer 1986, finns artikeln ”Setting the Record Straight: A Response to Lundwall’s ‘Adventures in the Pulp Jungle’” av Sam Moskowitz (sidan 57-67) som protesterar hejvilt mot det mesta som Lundwall skriver i sin artikel. Just Stella har Moskowitz ingen egen information om, så den nämner han mest i förbigående.

I Trillion Year Spree av Brian Aldiss och David Wingrove hittar man:

Stella was published from April 1886 through August 1888 in Sweden, although it managed only four issues in that time. It featured most of the leading European authors, including Kurd Lasswitz and Jules Verne. (s. 217)

I Neil Barrons Anatomy of Wonder (R. R. Bowker Company, 1987) skriver Lundwall en artikel som heter ”Swedish SF”.

[...] ”science fiction.” This newfangled name for the genre was naturally not used in Sweden, where the French name, voyages extraordinaires, had been translated as Fantastiska resor or Naturvetenskapliga historier (”fantastic journeys” or ”scientific tales”). This latter name for the genre was used in the heading for the first Swedish SF magazine, an ill-fated attempt that lasted only four issues, from April 1886 through August 1888. It was called Stella, after a well-known science fiction novel by Flammarion, who was the big name in science fiction in Sweden at this time, much more popular than Jules Verne och André Laurie, and appeared as a supplement to a popular Swedish weekly, Svenska Familj-Journalen Svea, but was sold separately from it. It published most of the leading science fiction authors of the time, including Kurd Lasswitz, E. T. A. Hoffmann, Claës Lundin, Maurus Jokai, and Jules Verne. Evidently it never became very popular, though, and it remains a footnote in the history of science fiction magazines. (s. 531)

Även i John Clute & Peter Nicholls stora The Encyclopedia of Science Fiction (Orbit, 1993) finns några rader om Stella, i artikeln ”Scandinavia” av Sam J. Lundwall & John-Henri Holmberg. Jag antar att det är Lundwall som står för de raderna, för i den första utgåvan av encyklopedin finns en kortare version av samma artikel utan något om Stella, då signerad enbart Holmberg.

[...] in Sweden [...] the overwhelming majority [of sf novels] were translations of the popular foreign authors of the time: Verne, Flammarion, Lasswitz, Mór Jókai, André Laurie and H. G. Wells. There was an early attempt at a Swedish sf magazine, Stella — 4 irregular issues Apr 1886-Aug 1888, with short stories by these foreign authors and a scattering of anonymous material that may have been by local hands — but it was much before its time and vanished without trace. (s. 1054)

Lite mer information får man i en mer sentida notis, där Sam J. Lundwall under rubriken ”Den första svenska sf-tidskriften” i Jules Verne-Magasinet #487 (februari 1998) skriver detta:

Omslaget här nedan är en av svensk science fictions sällsyntaste rariteter — första numret av Stella (april 1886), kanske den allra första sf-tidskriften över huvud taget. Just detta nummer innehöll texter av bl.a. Claës Lundin, Jules Verne och Kurd Lasswitz, plus en del charmerande notiser om kommande sf-underverk av numera välbekant art — TV, månresor osv. Sedermera förekom också en del skräck, bl.a. en vampyrdikt av Goethe. Några illustrationer förekom inte; detta var före rymdmonstrens och de kurviga hjältinnornas tid. Själv äger jag de två första numren; totalt utgavs minst fyra nummer, som bilaga till den på sin tid mycket uppskattade familjetidningen Svenska Familj-Journalen Svea. Utgivningen var mycket oregelbunden — de fyra nummer jag känner till utgavs mellan april 1886 och augusti 1888. Det finns dock tecken till att totalt fem eller sex nummer utgavs, de båda sista i början av 1890-talet, kanske av annan utgivare. Mer om detta, och annan tidig sf-kuriosa, i kommande sf-arkeologiska utgrävningar i JVM. (s. 2)

Dessutom finns en illustration som visar omslaget, med texten

-
S T E L L A
UNDERBARA BERÄTTELSER
UTGIFVEN AF
A. BERGLÖW

April 1886

STOCKHOLM
IVAR HAEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI

Bilaga till Svenska Familj-Journalen Svea
-

Omslag till Stella april 1886 (JVM 487)

Två nummer senare, i Jules Verne-Magasinet #489 (feldaterat juni 1997; korrekt 1998 enligt kolofonen) finns ett brev från Rickard Berghorn:

Stella härnäst, en återkommande historia. Jag antar att din ledare var en reaktion på Robert Browns ”upptäckt” som han redogjorde för på kongressen Konfekt förra året, att Stella istället för att vara en tidskrift för fantastisk litteratur, var vissa nummer av Illustrerad Familie-Journal som bara hade namnet Stella tryckt över omslagsillustrationerna, någon som också rapporterades nämnda nummer [178] av Science fiction-journalen.

Slutligen nämns Stella igen i Jules Verne-Magasinet #532 (maj 2007) i en artikel om ungdomsorganisationen ”Kamraterna”:

Ungdomstidningen Kamraten startades 1893 av Frithiof Hellberg, en på den tiden välkänd och högt aktad tidningsman i Uppsala och Stockholm. Han hade 1886-1887 varit redaktör och utgivare för den mycket populära veckotidningen Svenska Familj-Journalen Svea, där han visade sin välvilja mot det vi i dag kallar science fiction genom att också ge ut den välmatade bilagan Stella, som uteslutande fylldes av rymd- och framtidshistorier och liknande fantasterier av tidens stora sf-författare: Jules Verne, Claës Lundin, Maurus Jokai, Camille Flammarion, Kurd Lasswitz och andra. Välviljan gentemot science fiction fanns kvar i Kamraten — fast genren på den tiden naturligtvis inte kallades science fiction. Den vanligaste beteckningen var ”jules-verniader” eller ”jules verneska berättelser”. Hans skötebarn var veckotidningen Idun, ”praktisk veckotidningn för kvinnan och hemmet”, som han startade 1887, en av de mer betydande damtidningarna med en för den tiden enorm upplaga (år 1909 c:a 50.000 ex med två nummer i veckan), som överlevde många år för att slutligen för bara några år sedan ända sina dagar som den mondäna MånadsJournalen. [...] 1892 grundade han och blev VD för Iduns Tryckeriaktiebolag, ett stort civiltryckeri som övertog utgivningsrätten till hans tidningar. Från 1893 utgavs som bilaga till Idun ett ”romanbibliotek” med ny litteratur, ungefär som bilagan till Svea tidigare, men ingen science fiction den här gången.

Även här finns en illustration, denna gång av omslaget till ett omslag daterat augusti 1888

-
S T E L L A
UNDERBARA BERÄTTELSER
UTGIFVEN AF
A. BERGLÖF

Augusti 1888

STOCKHOLM
IVAR HAEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI (?)
1888 (?)

BILAGA TILL SVENSKA FAMILJ-JOURNALEN SVEA
-

Omslag till Stella augusti 1888 (JVM 532)
Texten är i princip densamma som på det tidigare publicerade omslaget, förutom att A. Berglöf nu stavas med f på slutet istället för w. De två raderna med tryckeri och tryckår är för små för att jag ska våga säga säkert vad det står.

Publicerad information om Stella

Stella ska ha varit en månatlig bilaga till veckotidskriften Svenska Familj-Journalen Svea men sålts separat. Den utgavs dock i praktiken oregelbundet med minst fyra nummer, kanske fem-sex. Det första är daterat april 1886, det sista kända (det fjärde) augusti 1888. Det kan ha utkommit ett par till i början av 1890-talet. Utgivningsdatum för nummer två anges inte, trots att Lundwall säger sig ha det. Enligt Anatomy of Wonder ska tidskriften ha haft överskriften ”Naturvetenskapliga historier”. Omslaget i JVM #487 har texten ”Underbara berättelser”.

Författare som ska ha publicerats i Stella är Claës Lundin, Jules Verne, Kurd Lasswitz, E. T. A. Hoffmann, Achim von Arnim, Goethe (en vampyrdikt), Mór Jókai, Camille Flammarion, André Laurie, H. G. Wells (de första tre i det första numret). Dessutom finns en del anonymt material. (Wells publicerade dock bara enstaka noveller under den tid Stella ska ha kommit ut) Förutom novellerna fanns även en del notiser om kommande tekniska framsteg, men inga illustrationer.

Som redaktör anges oftast A. Berglöw, men texten i JVM #532 kan läsas som att Frithiof Hellberg ska ha varit redaktör. Tidskriften ska ha tryckts på Ivar Hæggströms boktryckeri.

All den ovanstående informationen kommer på ett eller annat sätt från Sam J. Lundwall, från diverse publikationer.

Sökandet efter Stella

Detta gjorde mig naturligtvis nyfiken på att se tidskriften, så jag gav mig iväg till biblioteket i Linköping för att titta på den, gissningsvis 1995 eller 1996. Svenska Familj-Journalen Svea hade man, men någon bilaga vid namn Stella fanns däremot inte.

Jag skickade ut ett brev på en epostlista och undrade om någon annan visste något, och har vid olika tillfällen fått information från åtminstone följande personer: Malte Andreasson, Åke Bertenstam (anställd på Carolina Rediviva), Robert Brown, Ahrvid Engholm, Magnus Eriksson, Jerry Määttä (litteraturvetare och författare till Raketsommar: Science fiction i Sverige 1950-1968) och Lars-Erik Nygren (Jules Verne-expert). Resten av den här artikeln är en sammanställning av de uppgifter jag och de andra här nämnda personerna hittat under sökandet.

Ahrvid Engholm hade en bekant på Kungliga Biblioteket som letade där utan resultat i april 1996. En äldre kollega till bekanten ”påminner sig ha sett en tidning från slutet av 1800-talet som handlade om framtiden och det där. Men när jag senare skulle plocka fram den fanns den inte kvar.” Att den inte finns kvar kan antingen betyda att någon helt enkelt har stulit den, eller att någon beställt fram den och den sedan råkat sorteras tillbaka på fel ställe. Robert Brown har också letat på Kungliga Biblioteket (1998) och misslyckats med att hitta Stella i några register. Det närmaste är innehållsförteckningen till ett aprilnummer av Illustrerad Familj-Journal från 1886, men den refererar bara till en illustration med titeln ”Stella”. Han har också tittat på alla berättelsebilagor till Svenska Familj-Journalen Svea, tio stycken under perioden 1886-1890. Ingen av dem heter ”Stella” och ingen av dem ser ut som omslaget som publicerats i JVM.

Stella-illustration från Illustrerad Familj-Journal

Åke Bertenstam och en kollega till honom sökte i juni 1996 i de avdelningar i Carolina Redivivas magasin där en okatalogiserad tidskrift av det här slaget skulle kunnat hamna utan att hitta något. Även Magnus Eriksson har undersökt Carolinas kataloger utan framgång.

Både Åke och Lars-Erik Nygren har letat i Lunds Universitetsbiblioteks katalog och inte heller där hittat några spår efter Stella.

Svenska Familj-Journalen och Svea var från början två separata tidskrifter. Svenska Familj-Journalen var 1886 en månadstidning, men övergick under 1887 till veckoutgivning. Svea verkar ha startat för att konkurrera med Svenska Familj-Journalen. Enligt Bernhard Lundstedts Sveriges periodiska litteratur (1895-1902) utkom det första numret av Svea 4/9 1886. Detta är alltså senare än april 1886, det datum som står på det omslag som återtrycks i JVM #479 och som refererar till Svenska Familj-Journalen Svea. I oktober 1887 slogs de två tidskrifterna samman till Svenska Familj-Journalen Svea, en titel som omslaget i JVM alltså refererar till redan i april 1886.

Årgångarna 1886-1888 av Svenska Familj-Journalen och Svea har gåtts igenom av mig (på Linköpings bibliotek) och Åke Bertenstam (på Carolina Rediviva) utan att hitta några spår av bilagan Stella. Även Lars-Erik Nygren har gått igenom ett eget exemplar av årgång 1888 av Svenska Familj-Journalen Svea utan att hitta några hänvisningar till Stella. Jerry Määttä har också gått igenom Svea: illustrerad tidskrift åren 1886-1890 och inte heller hittat något om Stella.

De exemplar av Svenska Familj-Journalen som finns på Carolina Rediviva och Linköpings bibliotek har inga spår av någon bilaga med sf-anknytning, vare sig 1886 eller 1887. Man publicerade däremot en regelbunden bilaga som kallades ”Gratisbilaga till…”.

Även Svenska Familj-Journalen Svea har en bilaga i varje nummer, men den har ingen egen titel, mer än ”Bihang till…”. Dessa behang innehåller inte något uppenbart sf-material. Däremot bifogas under 1886-1887 (och för den delen 1890) så kallade urklippsromaner, det vill säga ovikta ark som var avsedda att klippas ut, vikas och bindas in till vanligt bokformat. Dessa saknar också sf-anknytning. Man kan dock notera att tidskriften i sig innehåller visst sf-material; under 1888 trycks exempelvis följetongsromanen En verld i dödsryckningar: rymdreseroman av Martialis. Det förekommer även material av Jules Verne, även om det jag sett är en realistisk reseskildring.

Under 1888 var Carl Suneson redaktör. Tidskriften trycktes av Centraltryckeriet i Stockholm och bihanget av ett annat tryckeri, och det är naturligtvis möjligt att Stella skulle ha tryckts av ett tredje tryckeri, och att detta tredje tryckeri skulle ha slarvat med att lämna pliktexemplar. Att anlita tre tryckerier för en tidskrift och dess bilagor verkar dock onödigt komplicerat. Om Centraltryckeriet hade några kopplingar till Ivar Hæggströms boktryckeri är okänt.

Inga av de genomgångna tidskrifterna refererar till någon bilaga vid namn Stella. Det verkar lite underligt att ge ut något men inte göra reklam för det. Varje nummer innehåller däremot en innehållsförteckning både för själva numret i sig och för den reguljära bilagan. En del nummer har även en hel del reklam för kommande attraktioner i senare nummer, inklusive urklippsromaner.

Bernhard Lundstedts Sveriges periodiska litteratur (1895-1902) tar inte upp Stella trots att den normalt är mycket pålitlig, även för publikationer som utkom i enstaka nummer. Enligt Åke Bertenstam tyder det på att Stella inte fanns i Kungliga Bibliotekets samlingar när bibliografin gjordes, och att det exemplar som Ahrvids bekant talar om inköpts senare (om det nu alls är Stella det handlar om); sannolikt efter 1935, eftersom Carolina Rediviva har en kopia av Kungliga Bibliotekets kortkatalog fram till då. Detta i sin tur betyder att Kungliga Biblioteket inte skulle ha fått Stella som pliktexemplar, för då hade den varit med i katalogen.

Jag har själv ringt Lundwall om Stella minst en gång, antagligen strax efter att JVM #487 utkom i början av 1998, utan att få fram något intressant mer än att han sade sig planera att skriva en längre artikel om ämnet i någon utländsk tidskrift (gissningsvis Foundation). Han var inte villig att kopiera något ur sina nummer åt mig, eller ens innehållsförteckningarna. Han sade sig dock ha några nummer, och känna till var fler nummer fanns men ville inte avslöja var. Hur många han totalt hade tillgång till vet jag inte (eller kommer i alla fall inte ihåg).

Förutom tidskriften Svea finns även Romantidningen Svea, utgiven i totalt 62 häften 1885-1886. Den publicerade tre fullständiga romaner utan sf-anknytning (möjligen kan de ses som skräckromantiska). Även denna har undersökts av Åke Bertenstam, utan spår av Stella.

Åke har också undersökt Svea med undertiteln ”folk-kalender” (1845-1908). Detta är en litterär årsbok i pocketbokformat. Den innehåller noveller och dikter av svenska författare samt artiklar om (främst) konst och litteratur; ingen sf-anknytning alls. Det finns inga bilagor för 1886-1888 (förutom en sektion med reklam för nyutgivna böcker, som har egen paginering). Anknytning till tidskriften Svea verkar saknas; årsboken utgavs av Bonniers.

A. Berglöw (eller Berglöf) ska enligt omslaget ha varit redaktör för Stella. Någon person med det namnet nämns inte i Lundstedts tidskriftsbibliografi. Johan Svedjedals Bokens samhälle skriver om sammanslagningen mellan Svenska Familj-Journalen och Svea 1887, men nämner ingen A. Berglöw. Publicistklubbens första matrikel är från 1901, och därmed för sentida för att vara intressant här. Svenskt Biografiskt Lexikon tar inte upp någon Berglöw. I Svenska Män och kvinnor finns endast släkten Berglöf, från norra Hälsingland: en Erik (1797-1861) som tog sig namnet och hans söner (och deras efterkommande i sin tur). Den ende på A som är nämnd är Anshelm född 1867, sålunda kanske i yngsta laget, men vem vet. I en studentmatrikel finns en Erik Algot Berglöf (sannolikt en kusin till Anshelm), ingenjör (1861-1914) som kanske vore en troligare kandidat. Boken En svensk presshistoria (1983) av Claes-Göran Holmberg, Ingemar Oscarsson och Per Rydén tar inte upp någon A. Berglöw. Kungliga Biblioteket har endast tre författare, utgivare, illustratörer eller redaktörer med efternamnet Berglöw registrerade: Gösta, Carl och Karina.

Ivar Hæggström (Ivar Reinhold Abraham Hæggström) som satt sitt namn på Stellas tryckeri var en av de stora tidnings- och boktryckarna i tiden. Enligt Svenskt biografiskt lexikon: XVII (Norstedts 1969) levde han 1838-1918 (Stockholm och Uppsala-trakten) och var således 48 år 1886. Han var boktryckare och förläggare. Han startade Ny illustrerad tidning, som var en konkurrent till Gernandts Svenska Familj-Journalen vilken blev en av de ledande tidskrifterna under senare delen av 1800-talet. Jag vet inte hur tryckerimarknaden såg ut vid den här tiden; om det är rimligt eller anmärkningsvärt att Stella skulle ha tryckts på ett tryckeri ägt av en person som drev en konkurrenttidning till Svenska Familj-Journalen som Stella ska ha varit en bilaga till. Hæggström dog i Uppsala, vilket betyder att det kan finnas handskrifter, dagböcker eller brev på Carolina Rediviva. Å andra sidan noterar Jerry Määttä att Hæggströms tryckeri använde liknande typsnitt och layout som i bilderna på Stellas omslag (exempelvis för Tidning för idrott 1886).

Typsnittet och den allmänna stilen på omslaget för Stella skiljer sig drastiskt från det för Svea som var överdådigt dekorerat och illustrerat. Om Stella vore en bilaga kan man ju tänka sig att den inte behövde något säljande omslag i sig själv, men den sägs ha sålts separat och borde därmed behövt göra reklam för sig själv. Jerry Määttä kommenterar omslaget från JVM 487:

Jag synade bilden noga och tyckte att den såg förfalskad ut (för skarp antikva, teckenavstånd som i en ordbehandlare på raden längst ned). Detta beror nog på att den har gått genom en tryckeridator, och därför ser lite ”photoshoppad” ut.

Jag råkade hursomhelst på en kollega som sysslar med handskrifter och gammalt tryck från sekelskiftet, men hon gick inte med på att det var något skumt med bilden. Tvärtom påstod hon att det såg riktigt korrekt ut.

Sammanfattning

Som synes är det vid det här laget rätt många personer som har försökt att hitta information om Stella utan framgång. Däremot har ett antal tveksamheter framkommit:

  • Stella finns inte i några som helst kataloger eller arkiv trots sökande på Kungliga biblioteket, Carolina Rediviva, Lunds Universitetsbibliotek och Stifts- och landsbiblioteket i Linköping.
  • Det första publicerade omslaget för Stella (april 1886, från JVM #487) säger sig vara en bilaga till Svenska Familj-Journalen Svea över ett år innan tidskrifterna Svenska Familj-Journalen och Svea hade slagits ihop och för den delen innan tidskriften Svea ens startats.
  • Det förekommer ingen reklam och inga redaktionella omnämnanden av Stella i Svensk Familj-Journal Svea under den aktuella perioden, trots att man hade innehållsförteckning och gärna berättade vad som skulle hända i kommande nummer.
  • Det första publicerade omslaget för Stella är från april, och tidskriften ska ha börjat publiceras i april. Om det är ett aprilskämt får man dock beundra Lundwalls envishet; det första omnämnandet av Stella är från 1977, det senaste från 2007.
  • Enligt Anatomy of Wonder ska undertiteln ha varit ”naturvetenskapliga berättelser” men enligt omslagen är den ”underbara berättelser”.
  • Stellas redaktör, A. Berglöw, går inte att återfinna.
  • Det tryckeri som använts ägdes av en konkurrent till Svenska Familj-Journalen som Stella ska ha varit en bilaga till.
  • Ingen utom Sam J. Lundwall har sett några exemplar av Stella.

Jag tänker inte säga att det är helt uteslutet att Stella har existerat, men just nu är jag skeptisk. Jag är tacksam för alla kompletterande uppgifter i frågan och hoppas att vi förr eller senare kan få klarhet i frågan om Stellas existens.

Kommentarer

  1. Joakim skrev:

    Mycket intressant artikel. Är den gode Lundwall känd för att vara en ”fabrikatör”?

  2. Johan A. skrev:

    Den gode Sam är känd för att ha ett utvecklat sinne för humor. Jag skulle gissa att detta är ett practical joke. För all del, han får ganska god utdelning på det. ;)

  3. Hans skrev:

    Vad det gäller tidiga sf-tidskrifter har han farit lite vårdslöst fram med sanningen även i andra fall. I någon av hans böcker (jag tror att det är den ovan nämnda Science Fiction: An Illustrated History (Grosset & Dunlap, 1977) hävdar han också att tidskriften Vetenskapen och livet skulle ha varit en sf-tidskrift. Detta baserar han gissningsvis på att den ibland hade rätt sf-iga omslag, men alla nummer jag har sett (fem kompletta årgångar och några lösnummer) har varit en rent populärvetenskaplig tidskrift.

    Han framhåller även Otto Witts Hugin som en sf-tidskrift och även här finns det delade meningar. Hugin innehåller en hel del populärvetenskap, men även en hel del material som kan klassas som sf (även om termen inte fanns då). Otto Witt hittar för den delen på en del egna termer, som ”naturvetenskapliga romanser” och ”tekniska sagor”. I fallet Hugin håller jag däremot med om att man gott kan påstå att det är en sf-tidskrift, så gott som det nu går att skapa en sådan utan att sf-genren finns (om den nu alls existerar).

  4. Robert B skrev:

    Tills vidare räknar jag Stella som en fiktion. Lite tveksamt kanske i så fall att den dyker upp i en akademisk tidskrift som Foundation, men i övrigt en väldigt lyckad fiktion. Jag tyckte själv att det var roligt att leka detektiv på Kungliga Bibioteket.

    Tack för en bra artikel.

  5. Aleph skrev:

    Hans: Jag vet inte det exakta namnet på tidningen, om det nu inte var Vetenskapen och Livet (vilket jag hittills trott). Däremot vet jag bestämt att jag mycket ung läste några nummer av en tidskrift som verkligen innehöll dels faktaartiklar och dels noveller/berättelser, båda med fantastiskt och äventyrligt innehåll. Minns speciellt en berättelse om en infödingsstrid mot en jättekrabba… Numrena tilltalade mig starkt, som nybliven sf-läsare.

    Om det nu inte var Vetenskapen och Livet, kan det ha varit en snarlik tidning som också Lundwall egentligen hade i tankarna?

  6. Robert B skrev:

    Vetenskapet och Livet finns att läsa på nätet tack vare Runeberg Projektet.
    http://runeberg.org/vetlivet/
    Redan på en minut hittade jag en artikel om liv på andra planeter
    http://runeberg.org/vetlivet/1922/0075.html
    Ser ut som en rolig tidskrift för sf intresserade. Som synes kom den ut 1914 – 1929. Ingen tvivlar på att en science fiction genre hade utvecklats då. Den intressanta frågan är ju om den fanns redan 1886. Dessutom är det inte frågan om vilken tidskrift Sam hade i tankarna. Vad gäller Stella har vi ju ett omslag. Med namn på tidskriften och tryckår. Konkret och bra.

  7. Hans skrev:

    Jag känner mig säker på att det är Vetenskapen och livet eftersom han återtryckte omslag.

    Det är naturligtvis möjligt att tidningen har ändrat inriktning någon gång under sin livstid, men jag har inte sett några spår av det i de fem årgångar jag tittat i (vilket dock inte är mer än knappt halva utgivningen, om jag minns rätt).

  8. Hans skrev:

    Det där ser ut som något som exempel Illustrerad Vetenskap skulle kunna producera i dag. Visst, det är spekulationer om hur det skulle kunna vara men jag tycker inte att artiklar riktigt är detsamma som fiktion. Det Rickard pratar om låter däremot som skönlitteratur.

    Även om det inte är substantiellt nog för att platsa som en sf-tidskrift så är det intressant att hitta relevanta noveller från obskyra källor när det är så här tidigt. Det vore kul att veta mer om vilka samtida kollegor och tidigare inspirationskällor Otto Witt hade i Sverige, om några.

  9. Bjørn skrev:

    Hej,
    det er utrolig at personen Sam J. Lundwall stadig kan provokere. Det danske tidsskrift Proxima nummer 7 fra 1976, altså for mere end 30 år siden, er et særnummer om Lundwall. Her skriver Svend Kreiner Møller: ”Ovennævnte bog (dvs. Science fiction – från begynnelsen til våra dagar, 1969) om sf gav, sammen med en række mere uoverskuelige grunde, anledning til en voldsom debat, som tilsyneladende har delt de svenske fans. Sådan ser det i hvert fald ud herfra (dvs. fra Danmark), men der er jo langt til Sverige, så nogle af de finere detaljer kan jo være gået tabt”.
    Om så alt hvad Lundwall skrev var ganske korrekt, må man vel sige at han har haft stor betydning for sf. i Norden. Vi sætter naturligvis mest pris på den smukke lille samling af Jules Verneromaner, der kom ud på Delta.

    Hej, Bjørn Larsen, Det danske Jules Verne-selskab.

  10. Hans skrev:

    Det där Proxima-numret skulle jag gärna läsa!

  11. Bjørn skrev:

    Du skal få det som julehilsen, det kommer med posten. Det indeholder 8 anmeldelser af tidlige Lundwallbøger, samt novellen ”Skygger”. Du kender sikkert dette sejlivede danske tidsskrift, der er det eneste der har overlevet og stadig udkommer med et par numre om året.
    Hej Bjørn

  12. Hans skrev:

    Oj, tack så mycket!

    Jag känner till Proxima och skulle tro att jag har något strönummer sedan tidigare, men absolut inte så gammalt. Jag har för mig att jag köpte något på Fabula 96.

  13. Bjørn skrev:

    Hej Hans,
    kan du ikke lige maile en adresse jeg kan sende Proximanummeret til.
    Bj

  14. Håkan skrev:

    Det första av de två omslagen till Stella i den här artikeln är definitivt fejk. Titeln ”Stella” är satt med typsnittet Sabon, som ritades av Jan Tschichold 1964. Jag har gjort en jämförelse här:
    http://www.agamemnon.se/Bilder/Stella.jpg

    Kanske gillar Lundwall practical jokes? Han måste ha använt ett gammalt omslag och bytt ut titeln. Undertiteln och ”April 1886″ ser också ut som Sabon. Jag är ingen expert på 1880-talets typsnitt, men någonting känns fel också med omslag två. Så skulle det inte se ut.

    Jag hittade hit via Tidskrift.nu och det har varit intressant att läsa artikeln.

  15. Robert Andersson skrev:

    Petiga klubben, men…
    Det kan vara rastret visserligen, men när jag tittar så ser jag en liten skillnad mellan fonterna. Om jag tittar längst ned på textfötterna på t ex L så ser det ut som om de på Sabon smalnar av och blir spetsigare, medan de på övre originalrubriken (den ljusare) inte verkar göra det. Det kan vara rastret som lurar ögat, men iom så ser inte rubrikernas fonter helt identiska ut tycker jag.

  16. Håkan skrev:

    Detaljer ska man vara noga med, det gillar jag. Det som gör att texten inte är helt identisk med Sabon är att Lundwall har tänjt lite i bokstäverna så att de blivit en aning högre och smalare. När det gäller serifferna på L tror jag att du luras av rastret. Formen på S och A:ets brutna topp är karaktäristiska för Sabon.

  17. Bellis skrev:

    Det förvånar mig lite att ingen har reagerat på de här raderna i Lundwalls artikel ”Swedish SF” i ”Anatomy of Wonder” (R. R. Bowker Company, 1987), citerade i Hans Perssons artikel ovan:

    ”It was called Stella, after a well-known science fiction novel by Flammarion, who was the big name in science fiction in Sweden at this time, much more popular than Jules Verne och André Laurie…”

    Tidskriften Stella ska ha utkommit 1886 till 1888, kanske med ett par nummer på 1890-talet. Camille Flammarions roman Stella utkom dock 1911, i svensk översättning 1912.

    Kör hårt,
    Bellis

  18. Hans skrev:

    Tidskriften Stella ska ha utkommit 1886 till 1888, kanske med ett par nummer på 1890-talet. Camille Flammarions roman Stella utkom dock 1911, i svensk översättning 1912.

    Om man ska tro på svenska Wikipedias artikel om Camille Flammarion så är det så. Vare sig den engelska eller franska versionen av den artikeln tar upp någon roman med titeln Stella, men om man tittar i Libris hittar man en Stella i fransk utgåva från 1897 (dock med ”?” efter årtalet). Det är fortfarande efter den tid när tidskriften Stella ska ha utkommit, men också ett bra tag innan årtalen du anger. Libris listar svenska utgåvor från 1897, 1912 och 1918.

  19. Bellis skrev:

    Jag har Camille Flammarions roman Stella i en mycket gammal, häftad utgåva, men kan för närvarande inte leta fram den. Med anledning av frågetecknet efter 1897 på Libris ska jag när den upphittats titta i den och se om vi kan komma lösningen närmare. Men som sagt, det är fortfarande ett antal år efter det att tidskriften Stella ska ha utkommit.

    Kör hårt,
    Bellis

  20. Håkan skrev:

    Frankrikes nationalbibliotek anger 1897 för Flammarions ”Stella”. Snart har vi nog ägnat mer tid åt det här än Lundwall…

    http://www.bnf.fr/default.htm

  21. John-Henri skrev:

    För den franska originalutgvan av ”Stella” finns varierande utgivningsår angivna på olika ställen. Encyclopedia of Science Fiction anger så 1877. Möjligen kan ju något av just den här förvirringen härröra från den sortens oklarheter.

  22. Bellis skrev:

    Fast vad det här kokar ned till, för att prata svengelska, är att Sam Lundwall i mitt tycke varit rätt rolig den här gången. Alltså, det här är ju en läcker grej, liksom – jag stod häromdagen i en bokhandel och slog upp ”‘Scandinavia” i ”The Encyclopedia of Science Fiction” av Clute och Nicholls bara för att få se textsnutten i verkligheten, och fnittrade förtjust.

    Stella kommer att överleva, till och med om Lundwall skulle få för sig att avslöja sitt practical joke. Vid det här laget skulle det inte hjälpa, för nu har tidskriften bitit sig fast i tillräckligt många pålitliga, existerande källor till framtida artiklar, uppslagsböcker, sf-historiker etc. för att leva ett eget liv.

    Jag tycker det är roligt.

    Kör hårt,
    Bellis

  23. Lars-Åke Frykholm skrev:

    Brukar practical jokes vidgå sina skämt

  24. Shtabbe skrev:

    Lundwall ar kung!

  25. Sam J Lundwall skrev:

    Sällan har jag varit så imponerad av en textgranskning. Fortsätt det goda verket!

  26. Martin A skrev:

    Jag beklagar, men jag kan inte se det roliga i avsiktligt spridande av desinformation.

  27. Johan J. skrev:

    Det är på många sätt en väldigt sympatisk inställning, Martin, för visst ställer det till problem för litteraturhistoriker, forskare och bibliografer så länge som de felaktiga uppgifterna finns kvar. Men jag kan ändå inte låta bli att hålla med Bellis: det är ett ganska lyckat practical joke.

Skriv en kommentar

Din e-mailadress kommer aldrig att synas.