De svenska novellerna och deras marknad

Johan Jönsson

Den svenskspråkiga fantastiknovellmarknaden är inte ickeexisterande. Bara väldigt liten, inte sällan utan möjligheter att betala sin bidragsgivare och beroende av tidskrifter som om de gavs ut för att tjäna pengar snarare än för att personerna bakom dem tyckte att det var viktigt att de fanns i många fall inte bara skulle ha lagts ned för länge sedan, utan aldrig ens startats. Science fiction- och fantasynoveller kan förstås tryckas även utanför genrepublikationerna – men novellen som konstform har oavsett art inte många arenor på den svenskspråkiga marknaden. Svenskan må med sina ungefär tio miljoner talare vara ett stort språk, men inte tillräckligt stort för att en romancentrerad litteraturmarknad skall lämna mycket utrymme åt den korta prosan. De få novellsamlingar med fantastikdrag som publiceras marknadsförs sällan som sådana, genrestämpeln är i marknadsföringssyfte huvudsakligen förebehållen översatta fantasyromaner och vissa skräcktitlar – science fiction finns nu för tiden i Sverige mycket lite värd att nämna i bokformat.

Likväl har det senaste decenniet bjudit på en liten rad återkommande publikationer. Jules Verne-Magasinet gavs ursprungligen ut från 1940 till 1947, och hade under sin storhetstid tiotusentals läsare. Det återupplivades av Bertil Falk 1969, innan han 1972 lämnade över redaktörskapet till Sam J. Lundwall. Länge var JVM en viktig del av den svenska science fiction-utgivningen. När Lundwall 2009 meddelade att tidskriften skulle läggas ned efter att de sista numren utkommit under 2010 var det dock svårt att betrakta det som någonting som påverkade det svenska novellandskapet: länge hade den då varit en skugga av sitt forna jag, och de senaste åren mycket ägnats åt återtryck av tidigare publicerat material.

Något viktigare de senaste åren har väl då varit en annan tidskrift som kom att återupplivas: Nova science fiction, som gavs ut av John-Henri Holmberg och Per Insulander mellan 1982 och 1987 innan den lades ned för att 2004 väckas till liv av Holmberg. Nova science fiction är en ambitiös tidskrift, varje nummer i romanlängd och mycket smakfullt formgiven, även om den ibland dras med problem med korrekturläsningen. Materialet är till en överväldigande del översatt från engelskan, men de tjugo nummer som har utkommit sedan nystarten har också hunnit publicera prosa (nyskriven som återtryckt) huvudsakligen av den äldre generationerna svenska science fiction-författare: Bertil Mårtensson, Dénis Lindbohm, Sven Christer Swahn, Sture Lönnerstrand, Börje Crona. När det tjugonde numret tryckte noveller av Andreas Roman (född 1975) och undertecknad (född 1986) gick åldern för den yngsta svenskspråkiga författare som publicerats sedan Nova återigen börjades ge ut ned med över fyrtio år. Det är en smula intressant att tidskriften misslyckats med att under de senaste åren ge rum åt någon kvinnlig svenskspråkig science fiction-författare: Holmberg har annars den uttalade ambitionen att försöka lyfta fram kvinnliga författarskap, och det säger förmodligen tråkiga saker om de svenskspråkiga manus som tidskriften får, eller inte får, in. Det nu (augusti 2010) senast utgivna numret kom våren 2009. Nova har förvisso, nästan från första början, dragits med förseningar i utgivningen, men aldrig tidigare med så långt uppehåll. Redaktören har emellertid meddelat att den planeras att återupptas till hösten.

En annan tidskrift med obehaglig förmåga att gå i dvala är den finlandssvenska sf- och fantasytidskriften Enhörningen, som gav ut sitt femte nummer 1990 och sitt sjätte 1999. Enhörningen är en läsvärd tidskrift, men rent kvantitativt spelar det tyvärr ingen större roll för de svenskspråkiga novellerna. Från det att utgivningen återuppstod har sju nummer givits ut, det senaste i skrivande stund för snart tre år sedan. Det skönlitterära materialet i Enhörningen blandar översättningar från engelskan och finskan med svenskspråkigt material, både från rikssvenska författare som Åsa Schwarz eller Cecilia Wennerström och från finlandssvenska författare som den stadigt återkommande Petri Salin. Novellerna håller inte alla gånger så bra som man skulle kunna önska, förmodligen som ett resultat av önskan att ge plats åt nyskrivet svenskspråkigt material, särskilt från Finland, men håller överlag god kvalitet.

Som en parentes kan nämnas att tidskriften spelar en viktig roll i och med att den kan ge svenska läsare en inblick i den annars svårtillgängliga finska fantastikvärlden. Tyvärr lider ambitionen att en novell per nummer översätta samtliga vinnare av Atoroxpriset, som årligen delas ut till vad som röstas fram som den bästa finländska science fiction- eller fantasynovellen, av att Atoroxpristagarna blir fler i en högre takt än Enhörningsnumren.

Enhörningen har även en nätupplaga. Den publicerade mellan 2002 och 2003 en novell av redakören Ben Roimola, ett par noveller av Tommy Nyman och ett par noveller av Petri Salin. Sedan 2003 har det dykt upp tre längre noveller där: på författarens begäran en Cory Doctorow-översättning som även tryckts i papperstidningen, en återpublicering av en novell som Ahrvid Engholm tidigare skrivit för lokaltidningen Nya Åland i samband med science fiction-kongressen Åcon 3, samt en novell av mig som tidigare varit pristagare i Fantastiknovelltävlingen. Mer intressant är kanske de drapor – prosaverk på exakt etthundra ord – som publicerades mellan 2004 och 2007, med enstaka drapor även i pappersupplagan.

Någon mycket mer aktiv fantastiknovellnättidskrift än så har vi inte fått. Peter Fisk gjorde 2006 ett försök med Annanstans, som även om den inte hade några inkomstkällor och därför inte kunde betala ut några arvoden hade någonting förmodligen viktigare: vad som kändes som en tillräckligt kompetent redaktör. Annanstans publicerade ett nummer, somnade in och försvann så småningom från nätet helt och hållet, utan att lämna några större spår efter sig. Nämnas kan även projekt som bloggen Sajberspejs, med syfte att lägga upp nyskrivna science fiction-noveller.

Somnat in har även Minotauren, som startades som ett fansin på nittiotalet och kom senare att utvecklas till en välproducerad litteraturtidskrift. Den räknade sig som en tidskrift för science fiction, fantasy och skräck, men lade tonvikten på den sistnämnda genren. Även den hade mycket översättningar från engelska (med fokus på skräck från artonhundra- och tidigt nittonhundratal, en stil som ibland kunde spåras även i det nyskrivna novellmaterialet), även om originalskrivna noveller inte alls saknades. Kanske höll skönlitteraturen inte riktigt samma kvalitet som de oftast utmärkta essäerna, men den publicerade likväl minnesvärda noveller av författare om Per Jorner och Pål Eggert, för att nämna några. Sedan 2007 ligger tidskriften nere, även om redaktören Rickard Berghorn har sagt att ett sista trippelnummer i en eller annan form skall ges ut. Tillsammans med Minotauren slumrade även Berghorns förlag, Aleph, in. Förlaget hade tidigare till exempel publicerat antologier med noveller ur Minotauren, samlat verk av Dénis Lindbohm och givit ut skräckantologier med översättningar av äldre noveller och nyare svenska.

En tidskrift som gavs ut med osedvanlig regelbundenhet – det vill säga bara måttliga förseningar – var Mitrania, som Robert Andersson och Lilian Wiberg började ge ut 2002. Den kom sedan att troget publicers med fyra nummer om året fram tills det att redaktionen våren 2010 meddelade att tidskriften skulle läggas ned. Mitrania hade sina problem: artiklarna var – detta, notera, från en skribent som bidragit med bland annat artiklar i tidskriften – ofta något ytliga, kanske för att man hade svårt att få in material. Utöver tid var brist på andra texter än noveller en anledning redaktionen uppgav när de lade ned tidskriften. Mitrania hade även en tryckkvalitet som låg på den nivå man kan förvänta sig om en nischad tidskrift skall ta ut runt en hundralapp i prenumerationskostnad för fyra nummer.

Det skönlitterära materialet kunde ibland vara ganska ojämnt. Men Mitrania var under sin levnad ändå den kanske mest livaktiga arenan för svensk science fiction- och fantasynovellistik, en tummelplats där nya förmågor kunde pröva sina vingar. Den årliga novelltävlingen (det viktigaste sättet att få in noveller till tidskriften) var den största årligen återkommande sådana för svensk fantastik, både sett till antal bidrag och priser – vilket i sig säger en del, när förstapriset ursprungligen låg på trehundra kronor för att stegvis nå en tusenlapp. Likväl: bara det faktum att någon är beredd att lägga sina pengar på att belöna litteratur med symboliska summor och tro på den tillräckligt mycket för att trycka upp den och distribuera den till personer som tycker att den är tillräckligt bra för att vilja betala för den betyder någonting, och bidrar med någonting som en sida på nätet där noveller utan urskiljning läggs upp svårligen kan ersätta.

På den mer renodlade skräcksidan, men där science fiction- eller fantasyinslag likväl har kunnat skådas, kan man nämna Schakt och Eskapix. Schakt var ett antologiprojekt med mycket små upplagor – runt etthundra exemplar – som redigerades och gavs av Kent Björnsson, och som med snygg formgivning och kompetent urval höll god kvalitet. Mellan 2005 och 2007 hann han ge ut fem antologier innan projektet gick i graven. Eskapix är en ständigt metamorfoserande skräcktidskrift som givits ut sedan 2005. Den har dragits med barnsjukdomar: dålig korrekturläsning, ibland svaga bidrag. Den präglas ohämmad pulpfascination och en utformning som säkerligen skrämmer bort en del läsare som annars gärna hade tagit del av innehållet. Men den har också drivits med mycket kärlek och ohejdad entusiasm, och det faktum att kvaliteten kan vara ojämn betyder att den även publicerar en del riktigt intressanta och läsvärda saker. Tragiskt nog är den i skrivande stund Sveriges enda utkommande fantastiktidskrift med någonting som ens liknar en regelbunden utgivningstakt.

Utöver Schakt har det varit ont om antologiprojekt. Sveriges största fantastikförening, Catahya, har sedan 2004 givit ut tre antologier med bidrag från föreningens medlemmar, vilket har inneburit allt från etablerade roman- eller novellförfattare som Christina Brönnestam och Camilla Jönsson till, särskilt inledningsvis, tonårsproducerade noveller med synnerligen uppenbara brister. Utöver de tryckta projekt där någon form av urvals- och redaktionell process ändå förekommit står Catahya även bakom den förmodligen största samlingen amatörförfattare fantasynoveller på nätet. Närmare den professionella skalans andra ände fanns förlaget Onsdags antologi Onsdagslegender, som gavs ut 2005 och var något i dagens Sverige så ovanligt som en kompetent hanterad antologi med författare etablerade utanför den lilla kretsen svenskspråkiga fantastiknovellförfattare: P C Jersild, Aase Berg, Gabriella Håkansson. Nämnas kan även, på en helt annan nivå när det gäller formgivning, tryck, upplaga och marknadsföring, det lilla hobbyförlaget FEL:s antologi FEL science fiction, som kom 2009. Utanför genren har till exempel, av alla tänkbara organisationer, Lantbrukarnas Riksförbund anordnat en novelltävling om framtidens landsbygd och lantbruk och publicerat ett urval noveller i en antologi, men förstås utan att röra vid sf-etiketten.

Någonting Sverige (finlandssvenska noveller kan rent teoretiskt belönas med det finländska Atoroxpriset, även om så aldrig har skett) länge saknat var någon form av fantastiknovellpris, en anomali i en genrekultur där särskilt det engelskspråkiga fältet fullkomligt drunknar i olika priser. Sedan 2007 delar föreningen Catahya årligen ut ett pris till bästa svenskspråkiga science fiction-, fantasy- eller skräcknovell. Prissumman är blott en tusenlapp, men ambitionen är att i någon liten mån uppmärksamma det faktum att det skrivs läsvärd fantastik även i det korta formatet på svenska. Kanske är det symptomatiskt att ingen science fiction- eller fantasynovell ännu belönats med priset, som varje år gått till en skräcknovell.

För några år sedan kändes det som om det rörde på sig bland de svenska fantastiknovellerna, som om det fanns någon form av rörelse som kunde såväl uppmuntra fler att utveckla sitt skrivande som att hitta fram till det kortare prosaformatet som läsare. 2006 hade vi samtidigt Nova science fiction, Mitrania, Minotauren, Schakt, Eskapix, Annanstans, Enhörningen och Jules Verne-Magasinet (även om det då kanske inte spelade så stor roll för nyskrivna svenska fantastiknoveller). Förlaget Onsdag fanns och hade föregående år publicerat en antologi svenskspråkiga science fiction- och fantasynoveller; Aleph levde – för att nämna ett gäng publikationer med varierande ekonomi, upplaga, spridning och för all del kvalitet på texterna.

2010 har Schakt, Mitrania och Jules Verne-Magasinet lagts ned, och vi har kunnat konstatera att Annanstans blott var en flämtning och ej mer. Minotauren verkar ha somnat in. Förlaget Ondags finns inte mer. Enhörningen har inte utkommit med något nytt nummer sedan 2007, även om det – tyvärr – kanske inte är att betrakta som annat än en ovanligt men inte unikt lång paus i utgivningen. Nova science fictions senaste nummer gavs, även om vi kanske kan hoppas på nästa inom en någorlunda snar framtid, ut våren 2009.

Det hade kunnat se ljusare ut.

Kommentarer

  1. Johan J. skrev:

    För att bilda sig en uppfattning av vad som originalpubliceras i Sverige kan man kika på de listor som juryn för Catahyas novellpris sammanställt. Johan Anglemark har postat två sådana, en för 2006 i ett inlägg på Fanspan och en för 2007 i ett svar på fandom.se/forum. Listorna är inte perfekta och skall inte betraktas som en fullständig uppräkning av alla på svenska originalpublicerade noveller under de aktuella åren, ett arbetsverktyg snarare än försök till en heltäckande bibliografi.

    För det första finns det begränsningar: första Ã¥ret var novellerna tvungna att vara mellan 3 000 och 50 000 tecken, till exempel, vilket gör att listan över originalpublicerade fantastiknoveller i John Ajvide Lindqvists Pappersväggar är ofullständig. Dessutom nämns inte noveller i de antologier som Catahya själva publicerar. För det andra kan man bara lista det man känner till: juryn är en jury, inte en samling bibliografer. SÃ¥dant de inte känner till och som ingen tipsar dem om kommer förstÃ¥s inte att nämnas, oavsett om det rör sig om en novellsamling som undgÃ¥tt deras radar eller en enstaka fantasynovell i en tidskrift som inte huvudsakligen publicerar fantastik. För det tredje finns det inkonsekvenser: den första listan, till exempel, nämner bara Marcus Rosenlunds ”Varde mörker” av de tre oöversatta novellerna i tidskriften Enhörningens tolfte nummer, eftersom Ã…sa Schwartz ”Spegeln” och undertecknads ”Spegelmästaren” varit pristagare i Fantastiska E-novelltävlingen 2004 respektive 2005 och därför räknats som redan publicerade, medan den andra listan inte tar upp K.G. Johanssons ”Information”, Gabriel Nilssons ”Begränsat minne” eller Rikard Slapaks ”Klasskamrat noll”, som var 2007 Ã¥rs vinnarnoveller och även de lagts ut pÃ¥ en för allmänheten tillgänglig lista. Mycket av det här är förstÃ¥s resultatet av att listan inte är ett försök att tillgängliggöra information om vad som publicerats pÃ¥ svenska under det aktuella Ã¥ret; det är bara en trevlig bieffekt.

    Likväl tecknar de, inte minst i kombination med min lista över novelltävlingspristagare, en bild av det svenska fantastiknovellförfattandet. De följer nedan.

    2006 (för Catahyas novellpris 2007)

    Elektroniskt publicerade

    Imagicons novelltävling
    Alltid hos dig – Gabriel Nilsson
    Genomet – Mikael Gustavsson
    Mäklaren – Niclas Areskog

    Annanstans nr 1
    Och i hennes ögon regnbågen – Johan Jönsson
    Snöspår – Andrea Grave–Müller
    Hantverkarna – Gabriel Nilsson
    Gå på skare – Björn Mattsson
    Magikermaskinen – Peter Fisk

    Tryckta tidskrifter

    Minotauren nr 26–28
    Nätet – Håkan Lindgren

    Minotauren nr 29
    Portalen – Magnus Tobiasson

    Eskapix nr 002
    Livstid – Bertil Falk

    Mitrania nr 1, 2006
    Niente – K.G. Johansson

    Mitrania nr 2, 2006
    Dolt i jorden – Camilla Linde
    Mästaren – Gabriel Nilsson

    Mitrania nr 3, 2006
    Vargdotter – Maria Nygård (utom tävlan; jurymedlem)
    Snyggingen – Eva Eriksson
    Metallkvinnan – Patrik Furubacka

    Mitrania nr 4, 2006
    En sång till Maia – Jorun Modén
    Ungdomens källa – Camilla Jönsson
    Könsroller – Jerry Helliker
    Dödsskuggans dal – Robert Andersson

    Novellantologier

    Schakt 002: Skrämmande skogar och andra osunda platser
    Grenverk – Johan Theorin
    Trollet – Lars Carlberg
    Stubbe och krona – Finn Kronsporre
    Dunsinane – Peter K. Anderson
    Ödlegölen – Katarina Aneer
    Furorna – Charlotta Jonasson
    Affärshemligheter – Patrik Centerwall
    Ödevimannen – Lilian Wiberg

    Schakt 003
    Fruktans fysik – A.R. Yngve
    Stim – Elli Arbaeus
    Övervägande – Eva Eriksson
    Brutus – Peter K. Andersson
    Rymdexpeditionen – Carol Petersen
    Törst – Kent Björnsson
    Gråterskorna – Lasse Carlberg
    Babels torn – Johan Jönsson

    Novellsamlingar

    Pappersväggar – John Ajvide Lindqvist
    By på höjden
    Equinox
    Syns inte! Finns inte!
    Vikarien
    Evig/Kärlek
    Att få hålla om dig till musik
    Övriga noveller är antingen ej fantastik eller längre än 50 000 tecken

    Mord på månen – Ahrvid Engholm
    Monoliten
    MÃ¥nsilver
    Mord på månen
    Det inverterade rummets gåta
    Gripande på låg nivå
    Vampyren på rymdstationen
    Dustiimir av Lunacathion
    Övriga noveller är återtryck

    Tecknen runt huset – Martin Engberg
    I folkmassor
    Bebis med läderansikte
    Regi
    Silencio
    Spegelbilder som kvicksilver
    Övriga noveller är längre än 50 000 tecken

    Pojken i dimman och andra skymningsberättelser – Yvonne Hoffman
    Tystnadens trasiga kanter
    De svarta kråkorna
    En ny bekantskap
    Drypande fotspår
    Klockspelet
    Pojken i dimman
    Torggrottan
    Hjortronmossen
    Snö
    GÃ¥rden
    Stenar för dagar, stenar för nätter
    Tarralea
    Jag är här för din skull

    2007 (för Catahyas novellpris 2008)

    Tidskrifter

    Enhörningen 12
    Varde mörker – Marcus Rosenlund

    Mitrania nr 1
    Minnas – A.R Yngve
    Pierre Delacroix – Anders Flodqvist
    Body Art – Lilian Wiberg
    Rösten från avgrunden – Robert Andersson

    Mitrania nr 2
    På turné – Anders Nilsson
    Dödens fotsteg – Gabriel Nilsson

    Mitrania nr 3
    Staden utan speglar – Pia Lindestrand
    De dödas uppståndelse – Bertil Falk

    Eskapix nr 3
    I Morfei armar – Johan Jönsson
    Vrålande metall – Henrik Holmström

    Eskapix nr 4
    Svart katt – Camilla Jönsson
    Krönikan – Stefan Hedström
    Discomania – Bertil Falk
    Skrothögens frälsare – CJ Håkansson

    CDM nr 64 (nr 2 2007)
    Genbankrånet – Ahrvid Engholm

    Kongressboken till Conviction
    ”Män med ögon som blÃ¥bär och mjölk” av John Ajvide Lindqvist

    Antologier

    Schakt 005: Mardrömmar i midvintertid och andra morbiditeter
    Under isen – Andreas Roman
    Till dig, att veta – Gull Åkerblom
    Endast jag är vaken – Johan Theorin
    Quadrillenium – A.R. Yngve
    En halvmeter snö – Tobias Landström

    Schakt 004: Krälande Cthulhu och andra bedrägliga blindskär
    Strandhugg – Ulrika Lantz
    Nattsvart seglats – Camilla Linde
    Har dom inte levt? – Fredrik F.G. Granlund
    Kinnasniska – Erik Kuoksu
    Undine – Katarina Aneer
    Föredra döden – Magnus Carling
    Mannen som föll ut – A.R. Yngve
    Shirzelle – K.G. Johansson
    Caroline – Tobias Landström
    Fasa till havs – Pia Lindestrand
    Mörka trakter – Peter Dahlström
    Samhain – Sebastian Selven

    Novellsamlingar

    Ur mörkret – Mackan Andersson
    Ditt hjärta, mitt hjärta
    En smak av storstad
    Iskallt uppvaknande
    Att vara 19 suger
    The clock strikes hen (den är på svenska, trots titeln)

    På nätet

    CIO Sweden – Robert Stjernström
    Instruktion – http://cio.idg.se/2.1782/1.134704
    Strax – http://cio.idg.se/2.1782/1.122166
    Nästa jul blir grön – http://cio.idg.se/2.1782/1.139941
    För den goda saken – och dessutom älskar jag mitt jobb – http://cio.idg.se/2.1782/1.132120

    Själv har jag försökte skapa en skiss över tvåtusentalets svenska science fiction-, fantasy- och skräcknovelltävlingar. Informationen är inte fullständig – till exempel saknas uppgifter om antalet bidrag i vissa novelltävlingar – och kan innehålla misstag. Inte heller är det här en lista över alla aktuella novelltävlingar som har funnits. Jag räknar med att det finns novelltävlingar jag har missat. Förhoppningsvis kan den bli en del av en större bibliografi över svenska fantastiknoveller, antingen om jag har tid och ork att fortsätta eller som hjälp för någon annan.

    Listan samlar bara novelltävlingar som varit öppna för allmänheten. Till exempel SKRIVA:s alla interna novelltävlingar, novelltävlingar pÃ¥ Catahya för catahyaner eller science fiction-kongressers novelltävlingar för kongressernas medlemmar har inte varit aktuella. Science fiction-, fantasy- och skräcknoveller kan ha vunnit novelltävlingar som inte begränsade sig till de nämnde litteraturformerna. Man skulle ocksÃ¥ kunna frÃ¥ga sig om Enhörningens drapatävlingar är novelltävlingar, och om man därför borde ta med dem. ”Fantastiska E-novelltävlingen” heter frÃ¥n och med 2007 ”Fantastiknovelltävlingen” (men jag brukar, som i texten ovan, referera till den som Fantastiknovellen även när det gäller tidigare upplagor).

    Pristagare: är där annat inte nämns listade i rangordning. Där priser inte nämns har sådana i regel förekommit, men inte i form av prissummor, utan bokpriser, presentkort eller dylikt.

    Uppgifterna har hämtats från Catahyas, Mitranias och LRF:s hemsidor, SKRIVA på Freelists arkiv, Hans Perssons statistik över SKRIVA:s novelltävlingar och utskick angående ConFuse 2008:s novelltävling, samt (vid det här laget ganska gamla) mailväxlingar med Mats Dannewitz-Linder och Ahrvid Engholm.

    Fantastiska E-novelltävlingen 2000

    Antal bidrag: 52
    Jury: Ahrvid Engholm, Rolf Strömgren, Simon Nkangi och Per Jorner

    Pristagare:

    ”Hemkomsten”, Lars Snith
    ”Närstrid”, Johan Theorin
    ”Dockspelaren”, Fredrik Stennek

    Hedersomnämnanden:

    ”En älvas kyss”, Gabriel Nilsson
    ”Förrädiska sinnen”, Simon Rothelius
    ”Flykten”, Simon Rothelius
    ”Ett offer till Yuurhl”, Johan Theorin
    ”Möte pÃ¥ Callisto central”, Robert Andersson
    ”Vargnatt”, Ingrid KampÃ¥s
    ”MÃ¥nskenssonat”, Annika Tholin

    Fantastiska E-novelltävlingen 2001

    Jury: Ahrvid Engholm, Hanna Svensson och Rolf Strömgren

    Pristagare:

    ”Det likgiltiga ögat”, Peter Fisk
    ”Syntetisk vrede”, Gabriel Nilsson
    ”I skuggan av en kejsare”, Naseer Alkhouri

    Hedersomnämnanden:

    ”Blomsterkransen”, Emil Haskett
    ”Den hemlighetsfulla vägen”, Jonatan OlofsgÃ¥rd
    ”Den av krÃ¥kor hemsökta trädgÃ¥rden”, Peter Fisk
    ”Oligochaeta”, Roger Persson
    ”Desdemona”, Annika Tholin
    ”Nekromantens redutt”, Per Jorner
    ”Min stund pÃ¥ jorden”, Gunnar Svebring

    Mitranias novelltävling 2002

    Antal bidrag: 60
    Jury: Robert Andersson och Lilian Wiberg
    Prissumma: 300 konor till förstapristagaren

    Pristagare:

    ”Sommarhuset”, Sanna Jonsson
    ”Oväntat besök”, Peter Damlin
    ”Till Alfa Centauri”, Lars Hellberg
    ”Varelser av liv och död”, Josephine Rosén
    ”Missionären”, David Taub

    Fantastiska E-novelltävlingen 2002

    Antal bidrag: 38
    Jury: Ahrvid Engholm, Rolf Strömgren och Eva Eriksson

    Pristagare:

    ”Drömjobb: Dödgrävare”, Annika Tholin
    ”Världar i ring”, Peter Fisk
    ”Häxan”, Gabriel Nilsson

    Hedersomnämnanden:

    ”Reflektion”, Cassie
    ”Arken”, Tomas Eklund
    ”William Vogelsang”, Annika Tholin
    ”Missionären”, David Taub

    Mitranias novelltävling 2003

    Antal bidrag: 95
    Jury: Robert Andersson och Lilian Wiberg
    Prissumma: 500 kronor till förstapristagaren

    Pristagare:

    ”Min själ har spindelben”, Peter Fisk
    ”Lukten”, Tomas Eklund
    ”Gudarnas stad”, Klara Rohden

    Hedersomnämnanden:

    ”Tillflyktsort”, Andrea Grave-Müller
    ”Arvet”, Bente Danielson

    Fantastiska E-novelltävlingen 2003

    Antal bidrag: 38
    Jury: Ahrvid Engholm och Björn Mattsson

    Pristagare:

    ”Snarorna”, Klara Rohden
    ”Tigerräkan”, Alexander Stamou
    ”Tid för sig själv”, Peter Lewerin

    Hedersomnämnanden:

    ”Knackningar”, Cassie
    ”Illusionernas klyfta”, Eva Eriksson
    ”Retro”, Pierre Eriksson
    ”Bogglarna”, Gabriel Nilsson
    ”RÃ¥data”, David Taub

    Mitranias novelltävling 2004

    Antal bidrag: 98
    Jury: Robert Andersson och Lilian Wiberg
    Prissumma: 500/200/100 kronor till första- andra- och tredjepristagaren

    Pristagare:

    ”Öga mot öga”, Charlotta Jonasson
    ”Ett liv för ett annat”, Linus Andersson
    ”Barriären”, Tomas Eklund
    ”Sagans väv”, Susanne Tellström
    ”Kriget”, A.R Yngve

    Fantastiska E-novelltävlingen 2004

    Antal bidrag: 34
    Jury: Ahrvid Engholm, Rolf Strömgren och Eva Eriksson

    Pristagare:

    ”Spegeln”, Ã…sa Schwarz
    ”AYO938″, Petri Salin
    ”Epigonen”, Gabriel Nilsson

    Hedersomnämnanden:

    ”Frygisk extas”, Petri Salin
    ”Att gräva en grav”, Johan Jönsson
    ”Stackars Yorick”, Petri Salin

    Mitranias novelltävling 2005

    Antal bidrag: cirka 80
    Jury: Robert Andersson och Lilian Wiberg
    Prissumma: 500/200/100 kronor till första-, andra- och tredjepristagaren

    Pristagare:

    ”Eutanasi”, Fredrik Granlund
    ”Med öppna ögon”, Christofer EmgÃ¥rd
    ”Gyllene”, Andrea Grave-Müller
    ”Änglar i vitt”, Cecilia Hultberg
    ”Gnomgissel”, Daniel Bernhoff

    Fantastiska E-novelltävlingen 2005

    Antal bidrag: 36
    Jury: Ahrvid Engholm, Simon Rothelius, Björn Mattsson

    Pristagare:

    ”DÃ¥rskapens lov”, Petri Salin
    ”Spegelmästaren”, Johan Jönsson
    ”En del av mig”, Viktor Eikman

    Hedersomnämnanden:

    ”Varde mörker”, Johan Jönsson
    ”Katarinahissen”, Peter Harold
    ”Den svarte riddaren”, Andrea Grave-Müller
    ”Kapslarna”, Linda Eliasson
    ”Omni”, Eva Eriksson

    Mitranias novelltävling 2006

    Antal bidrag: 143
    Jury: Robert Andersson och Lilian Wiberg
    Prissumma: 1 000/400/250 kronor till första-, andra- och tredjepristagaren

    Pristagare:

    ”Dolt i jorden”, Camilla Linde
    ”Metallkvinnan”, Patrik Furubacka
    ”Vargdotter”, Maria NygÃ¥rd
    ”Snyggingen”, Eva Eriksson
    ”Mästaren”, Gabriel Nilsson

    Fantastiska E-novelltävlingen 2006

    Antal bidrag: 21
    Jury: Mats Linder, Mattias Fyhr och Karolina Bjällerstedt Mickos
    Prissumma: 500/300/200 kronor till första-, andra- och tredjepristagaren

    Pristagare:

    ”Vaken”, Gabriel Nilsson
    ”Lisa”, Johan Jönsson
    ”Body Art”, Lilian Wiberg

    Hedersomnämnanden:

    ”Mjölkkannan”, Rebecka Töyrä
    ”Tiden i spegelvärlden”, K.G. Johansson

    Lantbrukarnas Riksförbunds novelltävling ”Framtidens bonde” (2007)

    Antal bidrag: 299
    Jury: Hans-Erik Arleskär, Fanny Danielsson, Gun Ekroth, Göran Greider och Gunilla Kindstrand
    Prissumma: 30 000 kronor

    Pristagare:

    ”Den siste veterinären”, Thorild Hallgren

    Mitranias novelltävling 2007

    Antal bidrag: 88
    Jury: Robert Andersson och Lilian Wiberg
    Prissumma: 1 000/400/250 kronor till första-, andra- och tredjepristagaren

    88 bidrag
    ”PÃ¥ turné”, Anders Nilsson
    ”En dÃ¥res försvarstal”, Camilla Linde
    ”Dödens fotsteg”, Gabriel Nilsson
    ”Staden utan speglar”, Pia Lindestrand
    ”Insider”, A.R Yngve

    Fantastiska E-novelltävlingen 2007

    Jury: Ahrvid Engholm och Cecilia Wennerström
    Prissumma: 500/300/200 kronor till första-, andra- och tredjepristagaren

    Pristagare:

    ”Information” av K.G. Johansson
    ”Begränsat minne” av Gabriel Nilsson
    ”Klasskamrat noll” av Erik Johansson

    Hedersomnämnanden:

    ”Lukten frÃ¥n källaren”, Elli Arbaeus
    ”Mörk tystnad”, Rikard Slapak
    ”Trollkarlen”, Gabriel Nilsson
    ”Linjen”, HÃ¥kan Wikell

    Mitranias novelltävling 2008

    Antal bidrag: 110
    Jury: Robert Andersson och Lilian Wiberg
    Prissumma: 1 000/400/250 kronor till första-, andra- och tredjepristagaren

    Pristagare:

    ”Likt skrämda rÃ¥ttor”, Gabriel Nilsson
    ”Djävulen pÃ¥ balkongen”, Pia Lindestrand
    ”Vid brunnen”, K.G. Johansson
    ”Barnen i Bramgroove”, Rikard Slapak
    ”Lova”, Jenny Holmqvist

    ConFuse 2008:s novelltävling

    Antal bidrag: 27
    Jury: John-Henri Holmberg och Anders Bellis

    Vinnare (inte rangordnade):

    ”Bingo-Berra”, Titti Knutsson
    ”Dixie”, Tobias Holmgren
    ”Leveransen”, Björn Mattsson

    Fantastiknovelltävlingen 2008

    Antal bidrag: 101
    Jury: Cecilia Wennerström, Karolina Bjällerstedt Mickos och Niklas Krog
    Prissumma: 500/300/200 kronor till första-, andra- och tredjepristagaren

    Pristagare:

    ”MoodMind”, K.G. Johansson
    ”En liten incident”, K.G. Johansson
    ”Gastronauterna”, Petri Salin

    Hedersomnämnanden:

    ”Av det som komma skall”, Tobias Lundström
    ”Formskiftaren”, Tobias Holmström
    ”Att leka med elden”, Arne Sjögren

    Eskapix novelltävling (2008)

    Antal bidrag: 76

    Pristagare:

    ”Blodsriten”, Camilla Jönsson

    Catahyas novelltävling (2008, resultat 2009)

    Antal bidrag: 65
    Jury: Daniel Albertsson, Fredrik Wollentz och Saga Bokne
    Prissumma: 1 000/500/200 kronor till första-, andra- och tredjepristagaren

    ”Förfrämligandet”, Terje Nordin
    ”Saturion”, Martin Holmström
    ”Utflykt”, Karin Tjäder

    Hedersomnämnanden:

    ”DuvgrÃ¥ fjädrar”, Therese Lindberg
    ”Under höljet”, Gabriel Nilsson
    ”Svante”, Christina Friborg

    Inte heller presentationen ovan är en fullständig redovisning för vad som har givits ut de senaste åren (vilket i sig är en ganska luddig avgränsning, om inte annat). Jag hoppas att jag inte har missat att ta upp någonting viktigt, men det är ett försök att presentera den svenska novellmarknaden, och inte en ordrik bibliografi.

    Jag har av och till funderat pÃ¥ olika projekt för att publicera svensksprÃ¥kiga noveller: ett arkiv pÃ¥ nätet för noveller värda att lyfta fram men som ingÃ¥r i antologier eller novellsamlingar som är slut pÃ¥ förlaget, tidskiftsnummer som inte längre säljs och sÃ¥ vidare, där det verkar osannolikt att de skall Ã¥terpubliceras inom överskÃ¥dlig framtiden och där författaren — eller efterlevande — ser det som angeläget eller Ã¥tminstone okej att de finns tillgängliga för den som vill läsa, till exempel. Eller nÃ¥gonting liknande Brevnoveller: en science fiction-novell i kvartalet, snyggt formgiven, tryckt pÃ¥ papper med riktigt bra kvalitet et cetera — inte mer jobb än att man inte skulle klara av det. Men för att det skulle gÃ¥ runt, inklusive tryck och porto och sÃ¥ bara femhundra eller ettusen kronor till författaren, sÃ¥ skulle det bli väldigt mÃ¥nga kronor per novell för de personer man kunde tänkas entusiasmera som prenumeranter. Och jag har suttit med andra och skissat pÃ¥ planer för en fantasytidskrift ett par gÃ¥nger. Men egentligen skulle de funderingarna göra mer nytta hos nÃ¥gon med bättre ekonomi och framför allt mer tid istället.

  2. Johan J. skrev:

    Jag kommenterade för övrigt en detalj i texten pÃ¥ Facebook — vars annars — medan jag höll pÃ¥ med texten, vilket ledde till en Ã¥tminstone i mina ögon intressant diskussion. Jag hoppas att Johanna, Hans, PÃ¥l, Maria, John-Henri och Daniel inte har nÃ¥gra invändningar mot att jag (efter att ha redigerat ut inlägg och delar av inlägg som diskuterade annat) Ã¥terpublicerar den här.

    Johan Jönsson skriver en text om den svensksprÃ¥kiga arenan för science fiction- och fantasynovellistik (med vissa inslag av skräck) under 2000-talet, och funderar pÃ¥ om den — när det gäller originalskrivna verk — verkligen har varit sÃ¥ mansdominerad som han fÃ¥r det att lÃ¥ta som.

    Johan Jönsson
    Vad det gäller antologi- och tidskriftsredaktörer är det ju onekligen sÃ¥: John-Henri Holmberg, Rickard Berghorn, Peter Fisk, Ben Roimola, Henrik Holmström, Kent Björnsson, Sam J. Lundwall, och dÃ¥ Robert Andersson och Lilian Wiberg som drev Mitrania tillsammans, men även dÃ¥ var det väl — om jag inte misstar mig, och om Robert ser det här fÃ¥r han gärna rätta mig — sÃ¥ att Robert huvudsakligen ansvarade för innehÃ¥llet och Lilian för layouten.

    Johan Jönsson
    Men även om man ser till innehållet: Nova (för övrigt en av de minst heteronormativa novelltidskrifter jag någonsin har läst) har sedan 2004 inte publicerat en enda svenskspråkig kvinna, trots den uttalade ambitionen att inte förbise kvinnliga science fiction-författarskap (som ofta förekommer, men översatta). Eskapix har en huvudsakligen manlig författarpool. Annanstans publicerade en kvinna. Schakt har väl åtminstone två manligt författade noveller per kvinnligt författad. Enhörningen ungefär tre manligt författade per kvinnligt författad, sett till svenskspråkiga noveller (men då står Petri Salin ensam för en någorlunda betydande del av dem). Så rent instinktivt vill jag minnas att Mitrania borde ha varit jämnare, men jag har inte räknat på det.See More

    Johanna Vainikainen-Uusitalo
    Weird. What if you don’t count just the amount of stories, how many female writers contra male writers?

    Hans Persson
    Kent Björnsson hade, om jag minns rätt, ett par redaktionskumpaner varav en var kvinnlig.

    PÃ¥l Eggert
    Det stämmer, fast hon hoppade av. Men jag vill minnas att hon hann med att läsa manus till ”Ars moriendi – konsten att dö”.

    Johanna Vainikainen-Uusitalo
    Can’t resist bragging a little – the situation here in Finland is totally different! I was just in the jury of a short story competition – a guy won it, but 6 out of 10 best stories were written by women (and of course the jury did not know it until the awards ceremony).

    Maria Nygård
    Det är säkert så mansdominerat som du får det att se ut som. :/ (Säger jag utan att ha läst texten.) FEL Science ficion hade en kvinna och två män i redaktionen till sin antologi, om jag inte minns fel. Fördelningen bland novellförfattarna var nog ungefär samma.

    Tror också att författarfördelningen var mer jämn i Mitrania än övriga publikationer. See More

    Maria Nygård
    Eller inte. Efter en snabb titt på Catahyas novellprislistor verkar det som att jag kanske bara önsketänkte om Mitrania. ;)

    Johan Jönsson
    Johanna: oklart, men förmodligen inte mycket bättre. Och det förvånar mig inte att det ser annorlunda ut i Finland.

    Maria: mhm, …jag trodde att Schakt var nÃ¥got jämnare än de var ocksÃ¥, innan jag sneglade lite pÃ¥ listor över innehÃ¥llet. Vad det gäller Mitrania kan det väl vara sÃ¥ att de flesta personer som medverkat med skönlitteratur som jag känner är kvinnor, och att jag minns dem — er — mer av den anledningen.

    Maria Nygård
    Ja, samma här. Alltså att jag trodde att Mitrania hade många kvinnor för att jag mindes flera av dem.

    Maria Nygård
    Och bland novellsamlingar kommer jag ocksÃ¥ bara pÃ¥ män (och mest skräck). John Ajvide Lindqvist, Kristoffer Leandoer, Martin Engberg, Anders Fager, Johannes Källström…

    Johan Jönsson
    ‎… Yvonne Hoffman. Men en svala gör ingen sommar.

    Och jag som mest är intresserad av science fiction och fantasy (inte så att jag har någonting emot skräck, det är bara inte ett av mina specifika intresseområden inom litteraturen) kan tycka att det är lite trist att skräcknovellistiken är den som lyckas (och skrivs) bäst, men man skall väl vara glad att den åtminstone är något mer livaktig istället.

    Maria Nygård
    Haha, bra att jag glömde Yvonne Hoffman. :rullöga:

    Johanna Vainikainen-Uusitalo
    But certainly there are several female authors who write genre novels instead of short stories? Karolina Bjällerstedt Mickos and Irmelin Sandman Lilius can’t be the only ones! And what about fanfic?

    Johan Jönsson
    Ja, naturligtvis (även de flesta av dem förstås skrivit kortprosa vid något tillfälle, också). Christina Brönnestam, Cecilia Wennerström, Nene Ormes, ungdomsfantasyförfattare som Maria Turtschaninoff och Gull Åkerblom, personer som har skrivit science fiction utan att det kallas science fiction som Kristina Hård, bara för att nämna några så på rak arm.

    Johan Jönsson
    Jag har aldrig intresserat mig för fanfiction, så jag har ingen riktig koll. Jag har en känsla av att många svenska fanfictionförfattare i brist på en svensk gemenskap skriver sina alster på engelska för engelskspråkiga sidor, men det kan vara fel.

    Johan Jönsson
    Hans, Pål: det skall för övrigt tilläggas att Paradishuset mentalt tillhörde nittiotalet för mig, och inte var någonting jag över huvud taget funderade på i min genomgång. Nu gavs det förvisso tydligen ut en novellsamling där 2000, men eftersom texten koncentrerar sig huvudsakligen (om än inte enbart) på antologier och novellsamlingar är det kanske inte jätteaktuellt i alla fall.

    John-Henri Holmberg
    Min uppfattning är nog – åtminstone vad gäller science fiction, som jag inbillar mig att jag har hygglig koll på – att de som skrivit i formen i Sverige i förkrossande hög utsträckning varit män. Att man sedan kan nämna enstaka romaner av Karin Boye, Katarina Brendel, Ann-Margret Dahlqvist-Ljungberg, eller att den första svenska cyberpunkromanen skrevs av Annika Lidne, förändrar på inget sätt faktum, lika lite som den handfull sf-noveller av kvinnor som förmodligen går att hitta. De svenskar som skrivit mer än någon enstaka sf-roman är alla män; de som skickar in bidrag till sf-tidskrifter (åtminstone de jag haft med att göra) är i de allra flesta fall män. Liksom för övrigt de som prenumererar på sf-tidskrifter, för även om Nova som du säger är en tidskrift som gjort sitt bästa för att publicera inte bara kvinnliga sf-författare utan också noveller som ifrågasätter könsrollsstereotyper eller spekulerar i genusfrågor är fortfarande runt 80 procent av prenumeranterna män.

    Man kan undra vad det här beror pÃ¥. Gunilla Dahlblom skrev en gÃ¥ng om att hon gjort ett avsiktligt experiment. Som lÃ¥gstadielärare lät hon sina elever i vissa klasser börja läsa sf-romaner i tredje eller fjärde klass, medan hon i andra fall väntade till femte eller sjätte. Det utfall hon fick av det här fullständigt ovetenskapliga experimentet var att i de fall dÃ¥ barnen fÃ¥tt pröva pÃ¥ sf före tio Ã¥rs Ã¥lder fortsatte ungefär lika mÃ¥nga flickor som pojkar att läsa sf ocksÃ¥ senare. Men när de i stället fick sin första introduktion vid elva eller tolv vägrade flickorna att läsa sf, eftersom de dÃ¥ hade ”lärt sig” att de inte var intresserade av tekniska eller naturvetenskapliga spekulationer. Och sÃ¥ enkelt är det ju tänkbart att det faktiskt är.

    Men sekundärt misstänker jag ocksÃ¥ att den dramatiska tillväxten av kvinnliga sf-läsare och sf-författare har med feminismens starka genombrott i amerikansk och brittisk sf under början av 1970-talet att göra. Och dÃ¥ blir problemet förstÃ¥s ocksÃ¥ att de författare som stod för det genombrottet bara i enstaka fall har översatts. Ursula K Le Guin finns väl representerad pÃ¥ svenska, liksom Doris Lessing och Margaret Atwood med ocksÃ¥ sina sf-romaner. Men av de andra viktigaste finns bara ett par romaner av Joanna Russ pÃ¥ svenska, tvÃ¥ av Kate Wilhelm, om jag minns rätt tre av Tanith Lee och en enda av Vonda McIntyre. Av Suzy McKee Charnas, Catherine Asaro, C J Cherryh, Melinda Snodgrass, Sheri S Tepper, Suzette Haden Elgin, Pamela Sargent, Miriam Allen DeFoe, Phyllis Gottlieb, Monique Wittig, Nancy Kress, Octavia Butler, Elizabeth Lynn, Elizabeth Hand, Carol Emshwiller och otaliga andra finns inte en enda bok, inte ens av ”James Tiptree, jr” om man nu inte räknar det Nova-nummer som ägnades henne. Utomlands var det de här författarna som fick kvinnor att först börja läsa, och senare skriva, science fiction. Vem skulle inspirera svenska kvinnor att läsa och skriva sf? Bertil MÃ¥rtensson? Dénis Lindbohm? P C Jersild eller Sam J Lundwall?

    Den dystra sanningen är väl att science fiction för tillfället bara nätt och jämnt existerar i Sverige ens i översättning, medan bara enstaka originalverk som kan räknas som sf utkommer här under ett givet år. Jag hoppas, obotlig optimist som jag nog är, på en förbättring, både av mängden sf som översätts och av den som skrivs i original. Och jag hoppas att båda kommer att visa sig vara skriven både av män och kvinnor. Men i ärlighetens namn finns det för dagen få tecken jag kan uppfatta som skulle tyda på att jag blir sannspådd.

    Johan Jönsson
    Oj, ”antologier och novellsamlingar” i min senaste kommentar skulle vara ”antologier och tidskrifter”, förstÃ¥s.

    John-Henri: tack för läsvärda kommentarer. Och det stämmer väl, som du säger. Tråkigt är det, likväl.

    Johanna Vainikainen-Uusitalo
    *sigh* John-Henri, still it seems that you have much more sf translated into Swedish than we’ve got into Finnish! Personally, I haven’t read or even heard of all the names you mentioned (despite having translated and/or met some of them :-)….

    And yet there seems to be loads of Finnish women writing sf/f these days. I think the secret of our success is 1) the openness of Finncons that makes it easy and safe for the girls to have a peek at fandom, 2) the grassroot level work STK (Finnish SF Writers’ Association) has been doing for years, 3) there are many writing competitions that encourage new writers to participate (and the Portti competition has good enough prizes it can ensnare ”mundane writers” too). Also perhaps 4) our Tolkien Society has been an effective gateway to sf fandom for many girls (something I’m sort of personally proud of :-).

    Johan Jönsson
    För övrigt finns det minst en skrivkunnig svenskspråkig kvinnlig novellförfattare i den här diskussionen jag tycker borde skriva mer.

    Johanna: notera i och för sig att John-Henri talar specifikt om science fiction, och att förklaringsmodellerna där inte riktigt håller för de tidskrifter som publicerat mer fantasy och/eller skräck. När fantasyföreningen Catahya var som mest aktiv för några år sedan låg medlemsantalet (ett par tusen personer) och vägde kring femtio procent män och femtio procent kvinnor, till exempel.

    Maria Nygård
    ‎”är fortfarande runt 80 procent av prenumeranterna män.”

    Känns lite off att Nova som är en genusmedveten tidskrift har så få kvinnliga prenumeranter, medan Eskapix, som kan vara hemskt sunkig genusmässigt åtminstone i sitt visuella uttryck, har typ hälften (eller det kanske var mer än hälften) kvinnor bland prenumeranterna. Heh.

    Maria Nygård
    Btw, Catahyas antologier har fler kvinnor än män bland författarna. Yay, vi bryter mönstret! ;)

    Johan Jönsson
    Å andra sidan skulle man väl (notera: jag försöker inte hävda att någon har gjort så här) ha en något skev kvinnobild om man försökte hävda att genusmedvetenhet skulle vara en viktig faktor för specifikt kvinnor när de letade litteratur, snarare än bra noveller om saker de tycker är intressanta.

    Eller att kvinnor i allmänhet skulle vara så hemskt genusmedvetna, heh.

    Maria Nygård
    Haha, nä, det är klart. Men genusmedvetna (ugh, hatar det ordet egentligen) saker tenderar att intressera kvinnor i högre grad än män, för att generalisera. Så det är synd att de inte har hittat Nova, eller hittat den och stuntat i den för att det är sf, osv. Typ. ;)

    John-Henri Holmberg
    Jo, fantasy har en jämnare könsfördelning, både bland läsare och, åtminstone sedan 1970-talet, bland författare. Återigen kan man undra varför. Men med risk för att förfalla i könsstereotyper misstänker jag ändå att skillnaden mellan fantasy och sf i det här avseendet har att göra med i hur skillnaden mellan litteraturformerna allmänt uppfattas: science fiction är teknikinriktad men fantasy sysslar med i vid bemärkelse romantiska äventyr. Och eftersom läsning av bestämda kategorier oftast grundläggs i rätt låg ålder är det inte orimligt att anta att flickor som fått höra att de inte bör eller kan intressera sig för teknik inte heller börjar läsa science fiction, medan fantasy inte omges av några liknande tabun.

    Här finns förstÃ¥s fler konstigheter förborgade pÃ¥ underliggande nivÃ¥er. Ingen ska försöka slÃ¥ i mig att kvinnor ”i sig” skulle vara mindre rationella, naturvetenskapligt intresserade, tekniskt kunniga eller logiska än män. Men frÃ¥gan är förstÃ¥s i vilken utsträckning sÃ¥dana egenskaper uppmuntras av föräldrar, förskolor, skolor och yrkesinriktning. Och här finner vi ju det säregna fenomenet att även om Sverige sedan snart 40 Ã¥r hävdar sig vara sällsynt ”jämställt”, och länge med den högsta procenten yrkesverksamma kvinnor i nÃ¥got jämförbart land, sÃ¥ finns en betydligt grövre snedvridning när det gäller vilka yrken kvinnor respektive män har ägnat sig Ã¥t i Sverige än i mÃ¥nga jämförbara länder. Här tvingades kvinnorna ut i yrkeslivet när skattetrycket runt 1970 steg till i genomsnitt nära 50% och en genomsnittsfamilj inte längre kunde leva pÃ¥ en persons inkomst. Men de yrken som stod öppna för kvinnorna var de traditionellt ”kvinnliga”: fostrande och vÃ¥rdande och inom offentlig sektor. Nu har det här gradvis börjat ändra sig, men det tar tid, och det kuriösa är förstÃ¥s att Sverige i dag har procentuellt betydligt färre kvinnliga höga chefer, naturvetare, ingenjörer, företagsledare och sÃ¥ vidare än till exempel USA. Med andra ord menar jag att vi trots vÃ¥r pÃ¥stÃ¥dda jämställdhet har en i mÃ¥nga avseenden betydligt mer traditionsbunden och nedvärderande könsrollsfördelning än man finner i andra ekonomiskt och politiskt jämförbara länder.

    Johan Jönsson
    Maria: mhm. Jag försökte ju kopiera över diskussionen till Fanaclistan, men det är väl ganska mÃ¥nga där (alla som har skrivit nÃ¥gonting här utom PÃ¥l och Johanna, till exempel, antar jag) som kan skriva här istället. Förmodligen finns det Ã¥t…minstone potentiellt fler personer som har riktigt intressanta saker att säga om de flesta ämnen jag tycker om att diskutera bland mina Facebookkontakter, eftersom de samlar rätt mÃ¥nga personer jag brukar tycka om att prata med, än pÃ¥ rätt mÃ¥nga forum jag frekventerar.

    Men även om kvinnor är, i brist på ett bättre ord, genusmedvetna i högre utsträckning än män (om inte annat så för att de har lite mer att förlora på att inte vara det), så är min personliga uppfattning fortfarande att det är en etikett som skrämmer bort fler än den lockar även där. Tyvärr.

    Johan Jönsson
    Johanna: vad det gäller översättningar av science fiction-romaner till svenska, förresten, så hade vi en sådan utgivning en gång i tiden. Vårt problem är att vi inte har det längre.

    Daniel Albertsson
    På tal om det här med flickor/tjejer/kvinnor och teknik så vore det kul att veta om de kvinnliga sf-läsarna är flera på teknikinriktade universitetsprogram. För där kan ju inte det hindret ligga i vägen, kan man tycka.

    John-Henri Holmberg
    Vilka utbildningar Novas läsare, oavsett kön, har följt har jag förstÃ¥s ingen aning om. Själv är jag förmodligen ingen vidare representant för sf-fanatikerna; pÃ¥ gymnasiet läste jag latin vid universitetet tog jag betyg i filosofi, antikens kultur och samhällsliv samt litteraturvetenskap. I Sverige känner jag sf-läsare som är teknologer, läkare, sprÃ¥kvetare, humanister och journalister; ärligt talat tror jag inte att studie- eller yrkesinriktning har mycket med saken att göra. Däremot i vilken Ã¥lder man stöter pÃ¥ sf. Jag har känt mycket fÃ¥, om ens nÃ¥gra, sf-läsare som inte blivit bitna av formen före Ã¥tminstone 15-Ã¥rsÃ¥ldern. Ska jag gissa vad det kan bero pÃ¥ misstänker jag att skälet är att man före 15 ännu inte har lärt sig att läsa metaforiskt. Det är naturligt att förutsätta att det som stÃ¥r ska uppfattas bokstavligt, och det innebär att man inte har nÃ¥gra problem med sf, som föregivet realistiskt skildrar icke realistiska skeenden. Högre upp i Ã¥ldern har man lärt sig att när man stöter pÃ¥ den typen av text ”ska” den uppfattas som metaforisk, men läser man sf som metaforer blir berättelserna i de flesta fall meningslösa eftersom det faktiskt inte är sÃ¥ de är avsedda att läsas.

    Johan: Ja, dels pÃ¥ 1950-talet, sedan igen mellan cirka 1970 och 1990 fanns en rätt omfattande sf-utgivning pÃ¥ svenska, mest av översatta romaner men som störst med kanske kring 50 titlar om Ã¥ret. ”Klassikerna”, dvs sf frÃ¥n tiden fram till cirka 1970, är rätt väl representerade pÃ¥ svenska om man orkar leta pÃ¥ antikvariaten. Men med modernare sf är det betydligt sämre.

    Johan Jönsson
    Jag höll på att invända och påpeka att jag förvisso läst enstaka science fiction-verk före femtonårsåldern, eftersom jag läste det mesta jag kom över, men att det var först där jag aktivt började läsa sf som genre, och att jag har lyckats intressera ett nämnvärt antal personer för genren som befunnit sig i eller passerat övre tonåren. Å andra sidan läste jag väldigt mycket fantasy, och på vilka sätt de än skiljer sig åt i övrigt, så delar science fiction och fantasy som litteraturformer att en metaforisk läsning ofta orsakar problem, och att man bör kunna undvika den.

  3. Torbjörn skrev:

    Själv tror jag starkt på att Print-on-demand vore en bra lösning för tidskrifter av typen Nova (som ju ändå är tjocka som en bok).

    Det kan ju ändå gå att prenumerera. Visserligen blir priset per nummer högre, men med en utgivningstakt på ett par nr. om året vore det klart överkomligt. (Och ungefär samma utgivningstakt som varit.)

    Dessutom blir livslängden längre, eftersom tidskrifterna inte tar slut.

  4. Johan J. skrev:

    Nä, om vi tar exemplet Nova, så har utgivningstakten åtminstone till och med det senaste numret varit ryckig, inte låg: från nystarten 2004 med målet att ge ut fyra nummer om året kom nummer tjugo ut våren 2009. Inte ens om du väljer att räkna dubbelnumren som ett nummer (vilket de, rent ekonomiskt, inte är vare sig för prenumeranterna eller utgivaren) blir det någonting annat än ungefär en halvering av utgivningen.

    Men jag tror att John-Henri är bättre lämpad att kommentera trycket, om han är hågad.

  5. Torbjörn skrev:

    Ja, fördelen med PoD-lösningar är ju att mängden satsat riskkapital kan begränsas kraftigt.

    Men jag tänker mig en lösning liknande VIPstorys (en bokserie som dock blivit kraftigt försenad).

    http://vipstory.se/2009/07/07/klart-med-forsta-bokens-tema-aterkomsten/

    http://vipstory.se/2009/06/07/royaltymodellen-for-bockerna/

  6. Torbjörn skrev:

    @ Johan J:

    När det gäller utgivningstakten så får man se till nuvarande läge.

    Nova utkommer just nu inte alls (med ett förhoppningsvis utkommande nr. till hösten).

    I det läget, oavsett hur det sett ut tidigare, vore 2 nr. per år toppenbra!

  7. Ahrvid Engholm skrev:

    Vi fÃ¥r inte glömma att man kan fÃ¥ fantastiknoveller publicerade pÃ¥ ”allmänna” (icke-genre) marknader. Det har jag fÃ¥tt flera ggr. Kulturtidskrifter, antologier, t o m dagstidningar.
    I och med att noveller passar bÃ¥de den moderna läsarens upphackade tid och ”smÃ¥” E-läsenheter tror jag att den har en god framtid.

    –Ahrvid

  8. Alex skrev:

    Håller med angående eskapix, barnsjukdomarna höll i sig fram till nr 4, där man kan säga att det vände med råge.

  9. F. G. Granlund skrev:

    Mycket intressant skrivet samt informativt på ett särdeles välskrivet vis! Fortsätt med sådant här, Johan!

  10. Svensson skrev:

    Den svenska sajten ”Sajberspejs” publicerar svenska sf-noveller. Den har inte nämnts i artikeln sÃ¥ vitt jag kan se.

    http://sajberspejs.blogspot.com/2010/02/slutstrid-av-lennart-svensson.html

    Annars en intressant artikel Julle, visst händer det lite på den svenska novellfronten.

  11. Johan J. skrev:

    JodÃ¥, nämns i förbigÃ¥ende i alla fall — sjunde stycket, sista meningen.

    Tack.

  12. Svensson skrev:

    Aha, jag läste slarvigt. Men Sajberspejs publicerar namn som F. G., Alf Yngve och jag så det är en en lovande sajt.

    Fler online-tidskrifter i Sverige för sf finns väl knappast? ”Annanstans” är väl inte i livet längre?

  13. Johan J. skrev:

    Enhörningen har även en nätupplaga. Den publicerade mellan 2002 och 2003 en novell av redakören Ben Roimola, ett par noveller av Tommy Nyman och ett par noveller av Petri Salin. Sedan 2003 har det dykt upp tre längre noveller där: på författarens begäran en Cory Doctorow-översättning som även tryckts i papperstidningen, en återpublicering av en novell som Ahrvid Engholm tidigare skrivit för lokaltidningen Nya Åland i samband med science fiction-kongressen Åcon 3, samt en novell av mig som tidigare varit pristagare i Fantastiknovelltävlingen. Mer intressant är kanske de drapor – prosaverk på exakt etthundra ord – som publicerades mellan 2004 och 2007, med enstaka drapor även i pappersupplagan.

    Någon mycket mer aktiv fantastiknovellnättidskrift än så har vi inte fått. Peter Fisk gjorde 2006 ett försök med Annanstans, som även om den inte hade några inkomstkällor och därför inte kunde betala ut några arvoden hade någonting förmodligen viktigare: vad som kändes som en tillräckligt kompetent redaktör. Annanstans publicerade ett nummer, somnade in och försvann så småningom från nätet helt och hållet, utan att lämna några större spår efter sig. Nämnas kan även projekt som bloggen Sajberspejs, med syfte att lägga upp nyskrivna science fiction-noveller.

    som genomgången säger. Skulle det finnas något annat ambitiöst projekt har i alla fall jag missat det, och det känns en smula osannolikt.

  14. A.R.Yngve skrev:

    Tack för essän… och kommentardiskussionen är minst lika lärorik, sÃ¥ tack för den ocksÃ¥.

    JHH skrev:
    ”Kan jag gissa vad det kan bero pÃ¥ misstänker jag att skälet är att man före 15 ännu inte har lärt sig att läsa metaforiskt. Det är naturligt att förutsätta att det som stÃ¥r ska uppfattas bokstavligt, och det innebär att man inte har nÃ¥gra problem med sf, som föregivet realistiskt skildrar icke realistiska skeenden.”

    OK, jag förstår vad du vill säga.
    Men:
    Eftersom vi inte kan ta bort den förmÃ¥gan… än mindre förhindra att den uppstÃ¥r… sÃ¥ mÃ¥ste vi väl dÃ¥ bara godta att de flesta läsare tolkar (eller KAN tolka) en fiktion som metaforisk eller mÃ¥ngbottnad.

    Själv lärde jag mig efterhand att läsa en text pÃ¥ flera ”nivÃ¥er”. Det gÃ¥r att läsa en underhÃ¥llande roman BÃ…DE ”bokstavligt” och ”metaforiskt” — och förresten är väldigt mycket SF troligen sÃ¥dan, även i de fall dÃ¥ författarna själva inte är medvetna om det.

    Philip K. Dicks romaner är BÃ…DE science fiction och hans personliga uttryck av psykiska problem och religiösa grubblerier. Jag vet inte varifrÃ¥n uppfattningen om SF-författare som hyperrationella och entydiga kommer, men den stämmer inte. Till och med Heinlein hade ”bottnar” i det han skrev — det var inte alltid ”ren”, bokstavlig spekulation. (”Hädelse!” viskade nÃ¥gon.)

    Jag skriver numera ofta medvetet SF/Fantasy/skräck sÃ¥ att den ska kunna läsas bÃ¥de ”bokstavligt” och ”metaforiskt” — med eller utan ironi — det ena utesluter icke det andra.

    Som utövaren av hantverket fÃ¥r man se det som en intellektuell ”lek” med läsaren.
    Hur läsaren tyder mitt verk har jag inte kontroll över, och det vore ganska löjligt av mig att säga Ã¥t läsaren att han/hon inte ”fÃ¥r” tolka texten pÃ¥ ett sätt som inte passar författarens avsikter.

    Faktiskt kan det ha motsatt effekt när man klagar pÃ¥ att läsare inte tolkar SF pÃ¥ ”riktigt” sätt: Läsarna kan pÃ¥ rent trots smula sönder SF-litteraturen med distans, ironi och sarkastisk övertolkning.

    Om nu världen är sÃ¥dan idag att allt man skriver kan kommenteras och tolkas — ta bara vilken blogpost som helst — sÃ¥ kanske SF-författare bör ta det för givet, och inte som ett främmande virus?

Skriv en kommentar

Din e-mailadress kommer aldrig att synas.