Vetsaga

Johan Jönsson

Uppslagsordet science fiction pÃ¥ svensksprÃ¥kiga Wikipedia besöktes 23 489 gÃ¥nger under 2010. Inledningen, som skall sammanfatta det viktigaste i artikeln och ge en överblick för den som inte orkar, vill eller hinner läsa hela texten, bestÃ¥r i skrivande stund till hälften av ett försök att distansera sig frÃ¥n termen sci-fi. Därefter följer en definitionsdiskussion, som lider lite av att den refererar till tre personer: Hugo Gernsback, John-Henri Holmberg och Damon Knight. Inte sÃ¥ att det är fel att hänvisa till nÃ¥gon av dem, men man kan inte blott därigenom ha sagt sig göra ett anständigt försök att spegla den ständigt Ã¥terkommande diskussionen om vad som är och vad som inte är science fiction.

Själva urvalet är förstÃ¥s ocksÃ¥ knepigt. Information pÃ¥ Wikipedia är inte tänkt att komma frÃ¥n de som redigerar: de skall vara förmedlare av det som redan är skrivet  nÃ¥gon annanstans. Det är en ren nödvändighet för att kunna bygga ett uppslagsverk där vem som helst anonymt kan bidra och läsaren inte kan se vem som tillfört vad utan att detaljgranska sidans versionshistorik. De flesta andra texter har en tydlig avsändare. ”Jag, författaren, intygar att följande information är korrekt”. Eller i ett lexikon: ”vi, redaktörerna, intygar att vad som följer är korrekt”. Eftersom Wikipedia skrivs anonymt och pseudonymt och ofta med mÃ¥nga skribenter i en och samma text mÃ¥ste man istället bygga sin trovärdighet pÃ¥ externa källor. Men även om alla uppgifter som stÃ¥r i artikeln verkligen har tydliga källhänvisningar kan man aldrig komma undan att man mÃ¥ste välja vilken information man vill vidarebefordra.

För att konkretisera: Wikipedia skall inte vara lokalt anknutet. Artiklar skall ha ett globalt perspektiv, och inte förutsätta att läsaren är bosatt i Sverige (eller Finland). En skildring av science fiction som internationellt fenomen borde, kan man tycka, i så fall se likadan ut oavsett språk. Men även i en artikel som huvudsakligen behandlar engelskspråkiga verk kan synen på science fiction skilja sig åt. Olika personer har haft olika stort inflytande på debatten i olika länder. Så har kritiker och redaktörer som John-Henri Holmberg och Sam J. Lundwall (med var sin syn på genren) haft en inom det svenska språkområdet relativt stor påverkan på hur vi skall uppfatta science fiction, inte minst genom att välja vad som skall publiceras och översättas. Bör en svenskspråkig artikel om science fiction, inte i Sverige, utan som fenomen, outtalat ta hänsyn till det? Texter de har skrivit kommer att vara benägna att påkalla uppmärksamheten till sig själva som källor. Eller skall man – i ett försök att vara global – söka sig till andra kritiker? Och hur undviker man då att hamna i den anglosaxiska fällan, med ett på sätt och viss sannolikt än mer lokalt perspektiv? Den engelskspråkiga sf-kritikens perspektiv har ofta varit påfallande enspråkigt.

Så vems definitioner, utan att det blir ohanterligt långt? Har man utvecklat det tillräckligt kan man knoppa av det i en egen artikel: Definitioner av science fiction. Men på något sätt måste man ändå välja ut det som skall stå i huvudartikeln, för att man har en mer detaljerad underartikel betyder inte att man kan hoppa över det under det mer övergripande uppslagsordet. De här problemen är förstås inte unika för Wikipedia – men de accentueras där. Skriver Adam Roberts en historik över sf-genren är detta klart och tydligt Roberts bild av sf-litteraturens historia. Eftersom Wikipedia inte har någon avsändare och inte kan ge någon enskild persons bild innebär det en ständig strävan efter att ge den korrekta versionen, trots att någon sådan naturligtvis inte finns. Alltså bygger man på, tar bort, anpassar. I bästa fall. I värsta fall händer inte så mycket. I svenskspråkiga Wikipedias bristfälliga science fiction-artikel gjordes en redigering i februari: ett malplacerat före byttes ut mot ett innan.

SÃ¥ vems historieskrivning? Det är svÃ¥rt att veta för en förbipasserande läsare utan att granska versionshistoriken, och sidan har trots allt redigerats nÃ¥got över femhundra gÃ¥nger sedan den skapades i november 2002. Inte särskilt mÃ¥nga gÃ¥nger för ett sÃ¥dant ämne – men tillräckligt mÃ¥nga för att göra det svÃ¥röversiktligt för den som inte ofta hanterar Wikipedia. SvÃ¥rt att veta eftersom texten inte anger sina källor: frÃ¥n föregÃ¥ngarna, genom artonhundratalet, det tidiga nittonhundratalet, den sÃ¥ kallade guldÃ¥ldern, new wave, cyberpunk till new weird (och pÃ¥ den vägen av nÃ¥gon outgrundlig anledning även korta definitioner av mjuk och hÃ¥rd science fiction) finns tre fotnoter. Det finns förvisso en rad titlar nämnda under ”Vidare läsning” (böcker av Sam Moskowitz, Lester del Rey, Sven Christer Swahn, L. Sprague de Camp & Catherine C. de Camp, Brian W. Aldiss för att ta nÃ¥gra exempel), som en gÃ¥ng stod som källor, men Ã¥ andra sidan är sÃ¥ gott som samtliga tillagda av Bertil MÃ¥rtensson i ett svep samtidigt som han utökade rubriken frÃ¥n ”Källor” (under vilken man blott fann John Clutes och Peter Nicholls The Encyclopedia of Science Fiction) till ”Källor och studiematerial”. Och om informationen hade varit tagen frÃ¥n nÃ¥gon av dessa böcker? Läsaren har inget sätt att veta vilken uppgift som kommer frÃ¥n vilken bok, vilka stycken som stöds av källorna och vilka som inte gör det, kan inte pÃ¥ nÃ¥got enkelt sätt se vad som har tillkommit i efterhand, eller veta om ingen ny källa listats eftersom man använt en av de som redan stÃ¥r eller om det rör sig om att nÃ¥gon förbipasserande fyller pÃ¥ ur minnet. Allmänna källor i en artikel pÃ¥ Wikipedia är sÃ¥ gott som värdelösa. Fotnoter eller dylika metoder för att ange vad som är hämtat varifrÃ¥n är ett krav.

Vad som är en bra Wikipediaartikel kan betraktas ur två perspektiv. Det ena är de formella krav som man på Wikipedia har ställt upp för hur information skall behandlas och presenteras: neutralt perspektiv, tydliga källhänvisningar till trovärdiga och beständiga källor, väl valda illustrationer och så vidare. Liksom de flesta andra publikationer har Wikipedia sina riktlinjer och redaktionella vanor – de kan bara vara mer svårgripbara, inte minst eftersom redaktionen består av alla som vill vara en del av den och kan tillräckligt mycket om Wikipedia för att kunna agera mer eller mindre enligt konsensus.  Det andra perspektivet är läsarens som inte tänker ifrågasätta texten och därför bara är intresserad av huruvida det som står där ger en bra överblick, oavsett hur textens kvalitet sedan internt bedöms på Wikipedia. Till exempel skulle man kunna nämna texterna om science fiction-fandom (den rörelse som uppstod kring sf-litteraturen i trettiotalets USA och från vilken genren sedan hämtat många av sina författare, redaktörer, översättare och kritiker) och science fiction-fandom i Sverige. Artiklarna (som ursprungligen var en text – men som då hade ett väldigt lokalt snarare än globalt perspektiv) hade fungerat som essä i något annat sammanhang, och egentligen gjort vad som krävs: upplyst den som söker upplysning. Ur Wikipedias perspektiv är de likväl dåliga artiklar, eftersom de inte passar in i den redaktionella mallen och inte tillräckligt tydligt talar om varifrån de har fått sin information, så att läsaren kan försöka bedöma om den är korrekt eller inte.

SÃ¥ hur är science fiction-artikelns historieskrivning ur det perspektivet, som ren upplysning utan hänsyn till formella krav? Den nämner Jules Verne med tvÃ¥ meningar och H.G. Wells med en, hoppar i princip helt över det tidiga trettiotalet och dess tidskrifter innan man ger sig in pÃ¥ en nÃ¥got längre beskrivning av guldÃ¥ldern där Raumpatrouille Orions effekt pÃ¥ utgivningen i Sverige ägnas nästan lika mycket utrymme som vÃ¥gen av nya (huvudsakligen amerikanska) författare mot trettiotalets slut och John W. Campbells Astounding Science Fiction. Femtiotalets litteratur kommenteras i princip bara med ”Under 1950-talet mörknade tonen nÃ¥got”, och beskrivningen vacklar mellan film och litteratur utan att gÃ¥ in pÃ¥ förhÃ¥llandet mellan dem. Problemet här är inte att nÃ¥gon har skrivit det här: de som har arbetat med artikeln har gjort ett gott arbete för att sprida information och har lämnat läsarna med mer kunskap än de hade haft utan den. Problemet är att för fÃ¥ har skrivit för lite. De flesta, om än inte alla, artiklar om större ämnen växer fram genom kollektiva ansträngningar. Om sÃ¥väl det kollektiva arbetet som heroiska insatser frÃ¥n enskilda skribenter uteblir kommer artikeln att förbli förkrympt.

Ibland handlar det inte heller om att man inte har lagt ned tiden för att källbelägga sina tillägg, utan att källor kanske inte finns. Det är problematiskt: en av Wikipedias grundläggande principer är att information måste vara verifierbar. Det andra inte har skrivit om i trovärdiga källor kan inte heller stå på Wikipedia. Uppslagsverket kan aldrig vara först med informationen om den i någon mån skall gå att lita på.

Det finns inga riktigt bra källor om publikationer som Enhörningen och Mitrania. Likväl är artiklarna pedantiskt fotnotsbeströdda: i brist på bra källor har man tagit de källor som finns, och listan över de källor man funnit vittnar om en viss desperation. Inte så att personerna som refereras inte vet vad de talar om: det gör de (vi). Således använder sig artiklarna av källor som kan sina ämnen men som möjligtvis är formellt mindre lämpliga, och är likväl handikappade av bristen på information att vidarebefordra. Inte till den grad att jag tycker att det finns skäl att ifrågasätta tidskrifternas relevans utifrån den ungefärliga uppfattning om vad som bör och inte bör ha artiklar som finns på Wikipedia. De används för originalpublicering av personer som själva lever upp till relevanskraven; de är som under viss tid enda aktiva svenskspråkiga tidskrifter i Sverige respektive Finland som behandlat fantasygenren. Därmed följer tyvärr inte att någon behöver ha skrivit tillfredsställande utförligt om dem.

Men för det mesta är det helt enkelt brist på personer som intresserat sig för att skriva om ämnet som ligger bakom bristerna. Det finns ett insomnat samarbetsprojekt för genren, Projekt science fiction. Det har inte uppdaterats på ett år, har fem listade deltagare men bara två (varav undertecknad är en) som bitvis aktivt försökt samarbeta för att bättra på artiklarna. På projektsidan finns de bästa artiklarna som kategorin samlat listade. En utmärkt artikel, som röstats fram av wikipedianerna som en av uppslagsverkets bästa: Mary Shelley, översatt från engelskspråkiga Wikipedias artikel om samma ämne. Därtill fem rekommenderade artiklar som någon enskild person tyckt varit något bättre än övriga: Science fiction-tidskrift, Enhörningen, Science fiction-film, Theforce.net samt Steve Sem-Sandberg. Två författarporträtt, där ett utanför genren sällan anses kopplat till sf och ett som betraktar sina sf-verk som pinsamma ungdomsverk han helst inte vill kännas vid. En kort artikel om ett Star Wars-community, ett ambitiöst försök att teckna science fiction-filmens historia som dock slutar vid femtiotalet.

Så resten, då? Det finns ett par hundra författarbiografier. Från Olof Möller till Nalo Hopkinson, Johanna Sinisalo till Stanislaw Lem, Hal Clement till Justina Robson. De allra flesta följer ett ett visst mönster: några få meningar, en bibliografi, kanske en bild. Sällan någonting längre, sällan några källor. Det finns elva artiklar om science fiction-priser, typiskt nog. Något över etthundrafemtio science fiction-böcker; en hel liten kategori med Liftarens guide till galaxen-relaterade artiklar. Naturligtvis är det mycket som fattas, artiklar som borde finnas men som inte syns där över huvud taget. Men det stora problemet är att nästan alla uppslagsord har så bristfälliga texter.

Det finns för få artiklar, i artiklarna som finns står det för lite, det som står har för få källor. En encyklopedi som skrivs av frivilliga kommer, trots allt, bara att ha det innehåll som de som intresserar sig för ämnet bryr sig om att bidra med. Det är bevisligen inte så mycket som man kunde önska i det här fallet.

Artikelversioner
Science fiction, 7/3 2011 00:29
Enhörningen, 7/3 2011 16:37
Mitrania, 23/10 2010 21:32
Projekt science fiction, 19/3 2010 18:20