Science fiction och fantasy
För den som eventuellt har missat det kan vi meddela att den 23 april är utlyst som International Pixel-Stained Technopeasant Day, då författare av alla slag uppmanas att göra något av sina verk fritt tillgängligt på nätet, som en demonstration av värdet av fritt tillgänglig text. Det ser ut att bli god uppslutning, och alla som är intresserade kommer säkert att få mycket mer att läsa än vi hinner med!
För ett kort tag sedan dog Maria Gripe. Hennes senare författarskap innehöll många fantastiskt bra barn- och ungdomsböcker som drog åt det fantastiska. Fantasyförfattare är kanske inte den bästa etikett man kan sätta på henne, men tillsammans med till exempel Tove Jansson har hon ändå skrivit något av det bästa svenskspråkiga som går att läsa i den vägen. Glasblåsarens barn, Tordyveln flyger i skymningen och Skuggan över stenbänken är böcker man borde ha läst eller läsa.
Igår dog Kurt Vonnegut. Liksom Maria Gripe var han gammal och liksom med Maria Gripe dog sannolikt inga oskrivna litterära mästerverk med honom, men det markerar ändå förlusten av ett av science fiction-genrens riktigt stora författarskap.
Jag hade tänkt skriva någonting långt och uppskattande, men jag vet inte längre vad. Läs deras böcker istället. Dagspressen (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten) har annars uppmärksammat bådas bortgång med ett flertal texter, och John-Henri Holmberg tipsar annorstädes om fanzinet eI:s tre år gamla Vonnegutnummer (här, pdf här).
Mer om fantasy, science fiction, maria gripe, kurt vonnegut, död
Den som ännu inte har uppmärksammat dem rekommenderas att ta en titt på årets aprilskämtsskörd från Locus. I en rad roliga och på många sätt träffande artiklar som går ut på att driva med fenomen inom genrerna snarare än att försöka lura någon rapporteras det faktum att katolska kyrkan är på god väg att helgonförklara Neil Gaiman, med kommentarer som liksom Gaiman själv konstaterat låter som någonting i stil med vad han hade kunnat säga.
”Really, I’m not dead,” said Gaiman when reached at his home. ”Not even the slightest little bit. This whole sainthood thing has become something of a bother, with little old women with rosaries joining the usual contingent of Goth girls holding vigils on the west lawn. If you happen to run into Pope Benedict XVI, please tell him that the whole thing is quite silly and somewhat inconvenient.”
En annan nyhet berättar att det är dags att börja ge fältets priser den uppmärksamhet de förtjänar med hjälp av ett pris, med kategorier som till exempel ”best acceptance speech (short-form)”, ”best acceptance speech (long-form)”, ”best dignified silence in the face of getting passed over for nomination again”, ”most foolish award jury decision subsequently justified as, ‘Well, we helped to spark debate about the field, and that’s what matters after all’” och ”best blog post castigating the jury for their decision, by a blogger who hasn’t read the winning book, but the one that lost was their favorite and so obviously it should have won”. Dessutom meddelar man att Tor skall ta Judith Regans redaktörstjänster i anspråk.
”I’ve managed to snag Margaret Atwood, who will be contributing a book-length essay regarding her love-hate affair with science fiction, as-yet untitled. This cuddly Canadian reveals among other juicy secrets that her aversion to ‘space squids’ comes from an unfortunate addiction to Japanese ‘tentacle porn’ manga.
Se även ”Re-Creative Makes Genre Writers Useful”, ”K.J. Anderson’s Hostile Bid” och ”Rejection Makes Writers Sexier”.
Mer om science fiction, fantasy, locus, aprilskämt
Kära Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och alla andra som kan tänkas ha fått för sig att sprida TT:s ärligt talat helt värdelösa notis: Sagan om Ringen (eller Ringarnas herre i Erik Anderssons nyöversättning) är inte på något sätt ett samlingsnamn för allt Tolkien någonsin skrivit om sitt Arda. Det är en trilogi, som består av The Fellowship of the Ring, The Two Towers och The Return of the King. Punkt slut. Det finns inga fler delar i den och det kommer inga fler delar i den. Däremot finns det en lång rad böcker (som oftast är väldigt tråkiga ur ett rent skönlitterärt perspektiv) som utspelar sig i samma värld, innan händelserna i The Lord of the Rings sker. De är lika lite som The Children of Húrin en del av eller en fortsättning på Sagan om Ringen. Eventuella läsare som nu förväntar sig någonting liknande vad de har läst i Tolkiens mest spridda verk lär sannolikt bli rätt besvikna.
Projekt som Encyclopedia Fantastica brukar allt som oftast ha svårt att lyfta, hur goda intentionerna än är. Hur som helst tycker jag väldigt mycket om wikins programförklaring.
The purpose is debate and knowledge. Consider this a community resource, a scholarly adventure. All articles are creative commons (share and share alike, as they say) and exist to help spread the interest in Fantastic Literature as an intellectual exercise. Feel free to add terminology when you feel it is appropriate an edit when you feel something needs clarification.
Unlike Wikipedia, this is not meant just as a neutral resource. We want people to put forth ideas, to push boundaries, to get in deep and philosophical. We want opinions, ideas, lectures and rants. We want more than just a bland listing of terms. We want to force people to think, to evaluate, to debate.
Internet är ett fantastiskt verktyg och det är alltid trevligt när det används för bra saker. Jag skall hålla tummarna för att det blir någonting av det, och kanske försöka ge det en knuff eller två i rätt riktning. Som nu.
Mer om fantasy, science fiction, fantastik, litteraturkritik, wiki
Brave New Words: The Oxford Dictionary of Science Fiction verkar vara en rätt intressant titel med syfte att visa på hur ord inom genren har uppstått, utvecklats och ibland också spridit sig för att bli allmängods. Utmärkt sida knutet till det bokprojektet är Science Fiction Citations.
Mer om science fiction, språk, lingvistik
Näthörningen, detta svensktalande fönster mot den finländska fantastikens värld, har rapporterat om årets kandidater till Atoroxpriset, som varje år delas ut till en finländsk (som teoretiskt skulle kunna vara finlandssvensk, men så har aldrig skett) fantastiknovell som röstats fram av ett antal jurygrupper. Jag tycker att det är svårt att inte bli nyfiken på den av allt att döma livskraftiga finska fantastiknovellistiken och floran av tidskrifter som finns där.
Från och med i år kommer det också att åtminstone finnas ett pris för svenska fantastiknoveller, i form av Catahyas novellpris. Det är en bra sak.
Mer om fantasy, science fiction, fantastik, noveller, atoroxpriset
Apropå texten om samhällskritik i Harry Potter som jag nyligen lade upp på Vetsaga, så är Benjamin Bartons ”Harry Potter and the Half-Crazed Bureaucracy” smått intressant att läsa. Jag håller dock inte alls med om slutsatserna: att J.K. Rowlings tidigare ekonomiska situation med säkerhet skulle ha gjort henne avigt inställd mot allt vad myndigheter innebär känns väl spekulativt, liksom att böckerna tydligt skulle påverka läsargruppen åt det libertarianska hållet.
Kritik mot och inte från böckerna, som inte har med deras litterära kvalitet eller hävdade ockulta påverkan att göra, kom i samband med att den sjätte och senaste boken släpptes, när en tidig försäljning av den ledde till minst sagt anmärkningsvärt agerande från en kanadensisk domstol. Det tycker till exempel Richard Stallman inte om.
Mer om fantasy, harry potter, politik, samhälle
Apropå årets svenska sf-kongress, vars hemsida för övrigt inte länge är i en ickeinformativ uppbyggnadsfas, så kan den ? särskilt om man är ung ? som är intresserad av att besöka kongressen men har svårt att få det att gå ihop ekonomiskt söka resebidrag.
Mer om fantasy, science fiction, sf-kongresser, stipendier
I augusti förra året lanserades Annanstans, en nättidskrift för science fiction- och fantasynoveller, med ett första nummer innehållande fem noveller och ambitionen att utkomma kvartalsvis. Sedan dess har två kvartal passerat och inte mycket hänt, annat än att enstaka läsarbrev dykt upp och besvarats.
När kommer nästa nummer? Jag uppskattade detta väldigt mycket. Urvalet är bra, hoppas att du får in många manus.
Åka
Tack för ditt brev! Målet är att ge ut webzinet kvartalsvis, men för det krävs att det regelbundet trillar in ett tillräckligt antal tillräckligt bra manus. Just nu ser det en aning knepigt ut att få ut ett nummer i november, men jag siktar fortfarande på det.
Peter Fisk, redaktör
Ett nätpubliceringsalternativ som inte kan erbjuda vare sig honorar eller den tillfredsställelse många människor verkar få av att se sina alster i tryck tappar naturligtvis en del dragningskraft vad det gäller att få in manus, men för den som vill skriva fantastiknoveller på svenska och få dem lästa efter redaktionellt urval är alternativen sällan särskilt många. Är novellförfattarna som håller en någorlunda kvalitet inte heller det? Att de hugande som mest bara vill ha sina noveller någonstans där de går att finna existerar märker man klart och tydligt på till exempel Catahya, men det säger ju ingenting om hur många som faktiskt skriver någonting läsvärt och en nättidskrift som inte sorterar bort det som inte håller måttet har tappat större delen av sin funktion i en tid när alla kan lägga upp sin texter själva om de så önskar. Likväl borde det finnas fler duktiga novellskribenter än de som alltid dyker upp i dylika sammanhang. Är dragningskraften på dem för dålig för att leta upp någonting opublicerat ur byrålådan eller är det inga andra än de som rör sig i rätt internetcirklar som känner till sidan?
Vidare kan det konstateras att nyhetstjänsten Fanspan har varit tyst i en och en halv månad. Det är också väldigt tråkigt.
Mer om fantasy, science fiction, annanstans, noveller