Science fiction och fantasy
Senaste texten på Vetsaga, skriven av Nahal Ghanbari, handlar om bristen på vettiga kvinnoporträtt i litteraturen, om att hitta ? eller bevara ? sig själv och om Alice’s Adventures in Wonderland. Läs ”Alice och identitetskrisens Underland”.
Mer om fantasy, litteratur, böcker, genus, kvinnor
Hal Duncan har skrivit en intressant (och, sin vana trogen, lång) text om Narnia och Edmund som syndare. Läs den.
Ampersand (och Vetsaga) kommer att ligga nere från sen fredag kväll till lördag förmiddag på grund av serverunderhåll.
En av science fiction-litteraturens stora, klassiska noveller är Tom Godwins ”The Cold Equations” (”Kalla ekvationer” i Mats Dannewitz Linders översättning). Den presenterar ett problem som inte går att lösa (och den som inte har läst novellen och vill göra det utan att känna till hur den utvecklas kanske bör sluta läsa det här nu), eller kanske snarare ett problem med en enkel och självklar lösning som man inte gärna vill acceptera: en flicka som vill hälsa på sin äldre bror tar sig ombord på ett litet rymdskepp som för att kunna färdas så snabbt som möjligt inte har mer bränsle än nödvändigt, och alltså inte klarar hennes extra tyngd. Flera personers liv hänger på att skeppet kan ta sig fram; det går inte bara att vända tillbaka. Fripassagerare på de här skeppen hanteras bara på ett sätt: deras tyngd måste lämna farkosten.
Det är en bra novell. Inte en av de allra bästa sf-noveller jag har läst, men stark och minnesvärd, så häromdagen satte jag den i händerna på en vän som är på besök och sade åt henne att läsa. Efter ett tag tittade hon upp och kommenterade ”ja, alltså, novellen är ju okej, men jag avskyr henne. Hon är så irriterande. Jag hoppas att hon dör”.
Novellen förlorar lite av sin kraft då.
Mer om science fiction, noveller, litteratur, kultur, läsning
? Ärende nummer fyrtiotvå. Efternamn. Masjkin. Förnamn: Edelweiss. Fadersnamn: Zacharovitj.
? Sedan när har han förvandlats till Masjkin? frågade Chlebovvodov äcklat. Babkin heter han och inte Masjkin! Babkin, Edelweiss Petrovitj. Jag arbetade tillsammans hmed honom i Mjölkproduktionskommittén 1947. Ed Babkin, en kraftig karl, som tyckte mycket om grädde … Och förresten heter han inte alls Edelweiss utan Edvard rätt och slätt. Edvard Petrovitj Babkin …
Lavr Fjodorovitj vände långsamt sitt ansikte mot honom.
? Babkin? sade han frågade. Det kan jag inte erinra mig … Fortsätt kamrat Bitsk!
? Fadersnamn: Zacharovitj, upprepade kommendanten med en ryckning i ansiktet. Födelseort och -år: Smolensk, nittonhundraett. Nationalitet …
? Skall det vara Edulweiss eller Edolweiss? undrade Farfurkis.
? Edelweiss, sade kommendanten. Nationalitet: vitryss. Utbildning: icke avslutat gymnasieutbildning samt icke avslutade gymnasial teknisk utbildning. Kunskaper i främmande språk: ryska, flytande; ukrainska och vitryska med hjälp av lexikon. Arbetsplats …
Plötsligt slog sig Chlebovvodov åter för pannan.
? Ja men det är ju inte den! skrek han. Han är ju död!
? Vem är död? undrade Lavr Fjodorovitj med träaktig stämma.
? Den där Babkin, menar jag! Just nu kom jag på det. Han dog av hjärtinfarkt 1956. Då var han finansdirektör i Allryska naturforskarförbundet och dog. Så här måste det nog röra sig av någon förväxling av personer.
Lavr Fedotovitj tog teaterkikaren och studerade noga kommendanten en liten stund. Denne hade fullständigt förlorat talförmågan.
? Har ni papper på att han dött? undrade han.
? Ja men herre Jesus, viskade kommendanten. Hur då död? Vem är död … Han lever ju och står och väntar ute i väntrummet …
Sagan om trojkan (Skazka o trojke, översättning Kjell Rehnström), Arkadij och Boris Strugatskij. Jag har i någon mån tappat förmågan att uppskatta sådant här: att driva med byråkrati genom att göra möten och situationer än mer byråkratiska har förvisso en absurd humor, men gör mig mest bara frustrerad.
Mer om science fiction, litteratur, böcker, byråkrati, kultur
FEL förlag söker texter till en science fiction-antologi, med deadline 1/3.
FEL Förlags första större bokprojekt blir en sf-antologi som blandar etablerade sf-författare med okända eller oväntade skribenter. Antologin, som främst kommer att innehålla nyskrivna noveller samt ett och annat formexperiment, planerar vi släppa i mars 2009. Vi söker fortfarande texter men utrymmet börjar ta slut då vi redan har fått en hel bra material inskickat till oss. Vill du bidra, hör gärna av dig genom att slänga iväg ett mail till oss. Deadline för textinlämning är satt till 1 mars 2009.
Mer om science fiction, noveller, litteratur, skrivande
I somras skrev jag om antalet bidrag svenska fantastiknovelltävlingar får just nu. Catahyas novelltävling, som hade deadline vid årsskiftet, fick in sextiofem bidrag, meddelas det i Catahyas forum. Definitivt ett godkänt antal. Förhoppningsvis finns det åtminstone tre bra noveller bland de sextiofem också.
Bloggen Bokhyllning skriver, apropå det där med genrenamn, om begreppet fantasy och undrar varför det inte har något ”fungerande, allmänt använt” svenskt namn.
Fast det har det förstås: fantasy. Det fungerar till och med bättre på svenska än på engelska, eftersom det genom att skilja sig från svenskans fantasi blir smalare och mer precist, samtidigt som det ändå ligger tillräckligt nära för att man skall se anknytningen. I kommentarerna tas ord som deckare, detektivroman och kriminalroman som exempel på svenska genrenamn. Deckare kommer ur detektivromanens detektiv ? men detektiv är ett lån från engelskans detective (som i sin tur har latinska rötter), kriminal kommer från latinets criminalis och roman har vandrat genom en rad språk (senast tyskan, om jag inte misstar mig) från sitt latinska ursprung. De har förstås en längre historia i det svenska språket än genrebeteckningen fantasy har, men den viktiga frågan är inte om man har använt ett ord i ettusen, etthundra eller tio år, utan huruvida det är ett etablerat, accepterat och använt begrepp i det svenska språket.
Det är de, allihop. Och då är de svenska ord, fantasy i lika hög utsträckning som deckare. Det går onekligen betydligt bättre in i svenskan än genre, ett ord som många svenskar kan både höra och se ofta utan att ens koppla vad man hör till vad man läser eftersom tal och skrift, tack vare inlånet, skiljer sig så mycket åt. Eller garage, för att ta ett annat vardagligt exempel.
Inte för att jag kommer att göra det, men apropå inlägget om att döpa science fiction, så hade det varit hemskt roligt att byta ut underrubrikerna Science fiction och fantasy här på Ampersand och Om science fiction och fantasy på Vetsaga till Fantasi och vetenskaplig dikt respektive Om fantasi och vetenskaplig dikt. Ibland är det tur att man i alla fall har någon form av impulskontroll.
Mer om science fiction, fantasy, engelska, svenska, vetenskap, litteratur, namn
På Rubus Libri hittade jag ett inlägg där man funnit tävlingsutlysandet till namntävlingen som Bonniers och Teknikens värld ordnade 1953 för att hitta ett nytt namn, ett svenskklingande, på science fiction. Vann gjorde Karl Bergmans teknovision (”möjligen kan man diskutera om det vinnande förslaget [...] verkligen uppfyllde det sista kriteriet på svensk klang”, skriver Jerry Määttä i Raketsommar). Aftonbladet anordnade i samma veva en egen namntävling, där tidningens egna kritiker Josef Almqvist vann med teknodikt. Sture Lönnestrand belönades med andrapriset för faktasi ? ett förslag med vilket Carl-Göran Tengwall ett halvt årtionde senare vann den svenska science fiction-tidskriften Galaxys tävling. Vetsaga är taget från ett annat exempel på ett annat, misslyckat, gammalt försök att lansera en alternativ svensk term för science fiction.